Helsingborgs-Posten – 30 juni 1863, sida 2

t.äftar fig denna uppgift, torde Hela den måla: reffola, fom betraktar tonstens uppgift Mara endast en trogen naturimitation, hanva fått on farlig medtaäftare. — Från Kalmar klagas öfwer för mycken torka. — J en Korrespondens till Aft. B. från Kö penhamn, läses: Samtoalsämnet i dessa dagar är det Des klagliga sätt, hwarpå redaltören af det anti: minisleriella blaoct Danmark juris kandidaten Krabbe afgjort en polemit med redattören af Berlingste Tidende hr Buchheister. I anled ning af en temligen litgiltig fat begagnade hr Vuchheister — eller, rättare sagdt, en medars betare i hans blad — tillfället att anmårta, att det fanns personer med en få opålitlig och dalig taratter, att man maste anse sasom en heder att bli nedswartad af dem, samt gick omedelbart derpa öfwer till tillbatawisandet af ett ansall mot Berlingske Tidende i tidningen Danmart. Hr Krabbe, som år en hederlig och hetlefrad ung man samt tillita mycket män om jun ära, begaf fig upp till br Buchheister för ött fordra afbön oc en ursluldande jörtlaring, od) när B. wågrade att gifwa Honom denna genast och muntligen, öfwer waldigades hr Krabbe of sin haftighet och stog br Buchheister i ans sigtet. Huru mycdet man än ma sympatisera med br Krabdes harm öfwer förnärmelsen, fan man ide annat än ogilla denna rahet, hwartill hans häftighet Jörltedde honom, och isynnerhet maste hela pressen betlaga, att en sadan standal timat på dess onmåde. Jag för min del be: tlagar för öfrigt också, att hr B. ide tog er vanche på frället och genast gaf qwitto på ritz tiqt inhändigande, innan han körde sin mot standare vå dörren; ty i fådant fall jinule quit: tot och tillfännagifwandet i Berlingste Tidende ha warit öfwer flödiga och en sat, fom — ehuru ra den ån är — likwål blott arv ett hetiigt ögonblicks frutt, hållits qwar inom fina privata granser. Åu skall det bli rättegång mellan de buda parterna, så framt det ej lyckas jan jade män att uppgöra falen med en ursätt od) betydliga böter till ett eller annat mal: görande andamal. Wi behöfwa för ögons blicket ide fiera standalmäl infor rätta; der äro minst fyra före, hwilka hela werlden känner. Tet ena är ett stuldfordringsmål, som cn fotograf anhängiggivit mot den greliska deputationcus medlemmar, hwilka han beslyller att ha dels töpt, dels beställt fotografier — grupper och vifittort — till ett belopp af 5-—600 rilsbanfö daler, hwaremot dessa dels neka att ha giort beställningarne, dels finna de fordrade priferna för mycket oförslämda. en sat sadan fom denna, till grund för hwilken naturligtvis ligger a ena fidan missförstand oc) å den andra obilliga ansprak, borde naturligtwis ha blifwit bilagd på enskild wäg, men man har ide försökt na gon uppgörelse i godo, utan sunnit en wiss herostratisk glädje i att bryta mot gästfriheten och instämma de förwanade jandeduden till domstol. De tre öfriga råttegangsmålen äro alla viftade mot en af wora drijtigafjte affärsman, wexelmätlaren Gedalia. Han har ännu ide ers hallit någon titel eller orden — men ryktet har hast att förmäla, att han haft godt öga till någonting dylikt. Mannen förnetar detta bestämdt, och man bör tro honom på hans ord. Men samme man har på olifa tider och ställen insinuerat, att H. M. Konungens tabincttss — — — —WA — —— — — —— — — ——