Sä fattig denna familj än mar, war den likwäl ärlig. Några dagar efter Domiens aus komst till Saint-Omer underrättader? föftern i ett bref från hans andre broder, Vonis, fom tjenade som dräng i Paris, om stölden, hwilken man beslyllade Robert Francois att hafwa begått; men den nale, förderfwade Damiens låt ite röra fig af sina slägtingars böner och förmaningar; den enda slutsats han drog deraf, war att rättwisan war honom på sparen och att han derföre gjorde klokast att aflägsna sig, om han icke slulle blifwa twungen både att återbetala penningarne och att undergå bes straffning. Han fiydde strart till Saint-Venant, sedan till Yores, Zunothland och Poperinghe. J PFoperinghe wisade han redan teten till den anfättelse fom skulle leda honom till fos nungamord. De förföljelser ban warit ett föremål för; den feberaktiga oro som blifwit en följd deraf, förwirrade hans förftånd. Hans häftiga lynne, em hwilfet jag redan talat, uppretades naturs ligtwis äunu mera genom omöjligheten att i lugn få njuta fruften af sin stöld, och måhända ledde just ietta konsentrerade raseri honom på den tanken, att taga en lysande hämnd på detta samhälle fom efterfpanade brottslingar. (Forts.) —!— Wl: —