Vwarjebanda — En hederlig begrafning. För någua weckor sedan fåg man i Köln ekt högst anz senligt littåg, beftgende af öfwer 1000 personer. ö Man frågade sig sjelf hwem den person kunde ware, fom af en få talrik menniskomassa följs des till grafwen. Någon högt uppsatt person lunde det ej gerna wara, fy man sag egentligen blott tarfligt och tillochmed daligt llådda perfos ner i processionen. Men å andra sidan matte det wäl ha warit någon ntmärtthet, fom man wille hedra på detta sätt? Ingalunda. Det war blott eu gammal mamsell, som lagt fig ned att dö; men denna mamsell hade fallit på den originella idsen att i sitt testamente förestrifwa, det hwar och en, som följde heune till det sista hwilorummet, ssulle of Hennes sterbhus ersattas med 10 groschen (— 90 öre). Nyheten om detta owanliga testamente spridde jig hastigt bland de lägre klasserna, och aldrig bar der i ftaden stådats en större litprocesfion. Ester bes grafningens slut erhöll hwar od en den uttofe wade belöningen.