Helsingborgs-Posten – 5 september 1862, sida 3

jordens brutning borde rättas derefter. Upp: gaf tillika ett circulationssätt. . Landtör. Rönne ansåg den mindre jordbrus faren döra uvplyfas om det stora gagu de ars tificiella gödningsamnena, fåsom fosforfur kalk och benmjöl, meoföra. Talaren hade å sin jord under en fort tid begagnat af dessa gödningsäme nen för 19,000 rdr oc funnit fig i rilligt mått belönad för denna utgift. 2:dra frågan: Kan den Dzierzonska mer thoden för biskötseln anses hafwa någon fär: deles wigt för den mindre jordbrukaren och i sädant fall, hwilka åtgärder böra widta. gas för spridande af en allmännare kunskap i detta ämuec? beswarades aj: Ryttm. Sjökrona, medlem af Nordiska Bi wänsföreninaen, fom anjag den Dzierzonska me thoden att stöta bin wara af den största fördel. Genom denna method fan man hemta lika myc fet honung från en dijwärm fom annars och öndock lata bien öfwerwintra. Önskwärdt mos re om bislötseln kunde winna ftörre utftrväds ning, då genom honungens begagnande fom fötämne mycket socker skulle funna besparas. Ges nom att söka winna inträde i Nordifka Bimänsföreningen tunde personer inhemta grunderna för den Dzierzonska methoden för bislötseln och sedermera bibringa dem, fom häraf kunde hade största föroclarne, denna kunskap. Sfollårars ne m. fl. borde inhemta dessa kunskaper, för att tunna meddela dem åt andra. Talaren bems jtällde slutligen huruwida ide matet borde anmoda herr varon Carl Gyllenstjerna å Krappes rup, som wisat jig sasom en färdeles nitisk ifs vare för en bättre biskötsel, att öfwerresa till Köpenhamn för att öfwerwara Nordiska Bi wänsföreningens ärsöfwerläggningar, fom just i dedsa dagar ega rum. Löjtn. v. Platen: Förordade också biskötselns allmännare spridande, på grund af den stora nytta densamma medför. Det of en tysk nar turkunnig (Dzierzon) uppfunna sättet att stöta bin, war det meft prattista af senare tiders goda uppfinningar i denna gren, och fann tal. det förunderligt att denna, i fig sjelf ganffa entla, men ändock få nyttiga kunskap ide hunnit blifwa mera allmän här i landet. Man mäjte derföre genom exempel werka och söka sprida denna kunskap, hwilket lättast borde furs na ske genom foltskolan. Hushallssällstaperna borde tillika uppmanas werka för foten. Vämpliga för lislötjel efter Dzierzonsta metbeden woro i synnerhet undantags: och arbetsjolk, hwilka häraf stulle ha god förtjenst. Sjelj hade tal. erbjudit fig lemna underwisning åt dem det önskade. Trädgärdsmästaren Nordlund från Krappe rup ingaf ett skriftligt anförande, innehållande uppgift öfwer den afkastning en bilupa af D:ska modellen kunde gifwa årligen. Ryttm. Sjökrona hade funnit hwilka förde lar man i Sqweit; hade af den allmänt idfas de biskötseln; också anwände man der allmänt boning i ft. f. smör, hwiltet man exporterade. Frägans första del anfågs nu med ja befiwar rad, hwaremot sednare delen anfågs ej till juls lo beswarad. Mötet anmodade, på grund af ryttm. Sjö tronas framställniug, baron C. Gyllenstjerna att öfwerwara Nordiska Biwänsföreningens års möte. Äfwen upplystes att s. k. Dzierzonska bifus sov funna erhallas af en snickare wi Wegeholm