Helsingborgs-Posten – 11 april 1862, sida 3

dra dödliga: en dag är för det såsom tusende ar. Dessutom, för att förklara saken med en bild, må ingen fig förundra, om den, fom wäl jer millioner ankor, ger tuseutals ifrån sig. och förklarat de gamla skhsitfrtia) ega mina de moderna jpråken (alla), eller nagot af dem, bättre öf verfättningar än dem som i al imanhet numera presteras. Det är tydligt att när en lärd man fordom egnade e ett helt lif at öfver sättandet of ex enda Hasfii, skulle han lemna ett bättre werk än mår tids splittrade arbetokraft (Emedan Ö. P. fräller fig mid sidan of Professor Ek i kampen mot hriolareietten, är det onetligen intressant eft se , furu deras asigter i allo barmomiere. zemför N. Un. Lidslr. I arg. 2 h., der det he eter: den flasjiska philologien, sadan den an förefinnes, nus derstödd af hela den moderna samtidens twes tande, gär forntiden i stort, jom i smatt, i wetenftapy. som i touft, i tante som i uttr ock fil föremal or en långt mera både mångfidig och på djupet gående nuderfökniug, au fom nagonsia i hos de gamle ljelfwa kunde komma i fräga. Widare: fordom wer på on fullkomligt correet ofwersättuing ide att tänfa, emedan man da lade mycket större wigt pa en acer öfwersättning, än pa en trogen.) Det ar oc tyvtigt, att wi sa ett klarare begrepp om en kiassisk författares arbeten genom dylika öfwersättniugar än genom att sjelfwa löra vriginalförfattaren (Teguer: ) för att förstå de gamle, maste man fill en början forsta deras sprak.) Men oafsedt denna oomtallrunteliga (jie!) sanning; afwen om wi äro nog uppblasta och egenkära (medgifwes.) att wi tro of, som t. er. egnat ett e ter unnat äv at en tlassist författas re, första henom vattre, än t. ex. den fom jtuz derat honom 20 a i0 år, frågas: hurnwida ett sadant studium är lönande? octingadt (Mej). Men, detta medgifwet i det teoretiska, manne man i det praktiska lita latt tan undwara de gamle? San man wara prest, latare, jurist o. . w. utan att tauna latin? Ja. J alla jams hällsktasfer finnes ingen, fom, om ej föruldrade lagar stadg i dehöfde studera latin pa ans nat fall un NON nagra sma olossarier, ja, nad i Swerige ej fier an t. ex. personer för att unpea: tthalla det tatinsta spratstudict. Det fria ftudiet jama CA genom t a civilicerade lot kuude och skua! SL propor stion under halla en del l ff.ra, 4 att 100 a 100) (uterigen tafen har dud blott ett) personer på jordklotet Tod egnade sg9 at detta studium. Öwad mer är (eynen! Det år Profetians ande som talar, förmodligen genom samma mun som tillföorene.), dev dag warder kommande och är redan starit i annalkande, da det mafte olifwa sasom wi har angifwit. Det julle emellertid wara intressant, om nå gon statistiter wille taga sig före att berätna huru modet underwisningen i latinet wid wara skolvor tostar ritet arligen, med ett resul tat — o eller — 0. (Jag fan här lemna S. P. den fågnande underrattetjcu, att Gargon erbjuder sin tjenst i statistisit afseence. Hm loöfwar neml. att fill jtut femma statistisia uppgifter ide blott öfwer latinet utan öfwer alla Wögskolaus loguer och oalenskaper, ju widt de ej aro — orufucliga.) ) Rum, Es. Tegnårs samlade skrifter. III Band. Ny upvl., dag. 130. rm AE