Helsingborgs-Posten – 14 maj 1860, sida 3

rubbning af de grunder, som blifwit följda wid afwägandet af de särskilda staternas omsesidiga maftfförhällanden, att wi funna anse det böra wid utförandet möta några fonnerliga swårigbeter; men på samma gång tro wi of böra inför of sjelfwa liksom inför andra wänskaplinen förbunds na mafter göra wåra uttrockliga förbehåll mot en grundsats, ywars tillämpning, uti det fall fom nu är i fråga, ide fan råttsärdigas annorlunda än genom futifomliga undantagsförhällanden. Det är ide första gången, fom rubbningar i de organiska statuter, ywilka för nära ett balft århundrade sedan infördes och hwilka de förenas de konungarikena Swerige och Norrige woro i tills fälle att äfven underskrifwa, blifwit utaf de eu ropeiska makterna stadfästade. För det mesia hafwa under denna tid de förenadetfonungarikes na icke blifvit kallade att yitra fig i sädant häns seende, men regeringen, fom inser omöjligheten af att upprättbälla en oföränderlig stabilitet, fynnerligen uti en tid få utmärkt för allmän rörlig: het, fom den, i hwilken wi lefwa, fan denna gång, när bennes yttrande blifwit begärdt, ide underläta att, med beftagande af alla menfrlis ga skapelsers bräckligbet, ansluta fig till sädana förfoganden, hwuka tyckas mest egnade att för rekomma eller åtminstone aflagsna fammanflöts ningar, af bwilka menskligbeten skulle komma att alltför mycket lida. Stödjande of sålunda wäsendtligen på fonun: gens af Sardinien och den fawoyiffa befolfnins gens fria bifall, funna wi ide sramställa nägra allvarligare infast mot den anordning, fom är i frågas men det tillhör i alla bändelser K. M:ts regering att taga i moget öhrvervwvågande de dis rekta uppoffringar, fom deraf kunna härflyta för andra mafter och att till deras förmån höja en röst, bwuken få mycket safrare skall blifva börd, som de toner bon anslär, skola, det wi ej betwif. ta, finna ett sompathelskt genljud uti kejsarens ädla oc) högsinnade assigter. Ni inser lätt, br baron, att wi bär wilja tas ta om Schweiz, och wi hemta ett ytterligare skäl för wår erinran i detta hänseende från den utt vr Thouwencls ofwannämnda depesch förefoms mante förklarmg, att kejsaren will salunda tlånfa Sawovens afträdande, såwidt det angår de delar af dess område, hwilka äro underkastade en ewentuell neutralisation, att ingen förvvårf: wad rätt krånkes, iniet rättmätigt imresse fom mer i sara. Denna vå rättwisa och billighet fullkomliat grundade förflaring kunde fyras nog widfssträckt för att böra tydas uri den för Schweiz mest gonnsamma mening; emellertid, och i betraftans de af de utaf det Helwetiska förbundet uttryckta farbägor lifsom af de nya förhållanden i bwilfa Bet kommer att inträda, foneå bon nödwäns digt böra annu mera noggrant bestämmas och vå ett sädam sätt, art hon må fullfomligt tll fredoställa förbunder och förebygga bwarje miftyds ning. Det wore fullkomligt öfwerflödigt att här pås minna om fördran, fom på ända till tre ärbuns draden tilldaka i tiden och blifvit förnyade 1815 och 1816 och På bwilka Schwciz råttigbeter gruns da fin; dessa handlingar tillböra offemligbeten och funna ide wara för Frankrife obekamta, få mycket mindre, fom wi weta, att Sbtwcizs med enträgenhet å defa punkter tagit def uvvpmärks sambet i anspräk. Dessa förorag, dem bar Schweiz betraftat säsom beliga; det bar aldrig undantras git sig att uppfylla de förpligtelser, fom de år lägga Ddet, kunskap, att föra nägon försummat Under de fänna, hwa att beklaga intog och so reskrefs af I wäsendet af miljen. Det säga det, fö fom hwila rättbållande bet. Wore för det Sar Schweiz, — i den rörels stulle meslut säkrades de hafwande a Wi funne rife öfwerta synes det of samma bwil den enskilda! såsom tilläm det synes of godonjuta se att den kejs. dessa tänkesce swarighet w tuella neutra sasom den fi gen. Geno handling af falla, stulle fästa den sto luta och best utom gifwa ofming för ligen icke ski wi, för mår Jag anm kes mintsier af denna de ske ministern 2 — Ett rykte nettet under te till Berli! ställning reg begårt en er Den sleswig rörd i noten Det heter skall wara I ligen öfwer Han skall ha trioter, att I komligt uppl taga afsked, Med wiss gått till Sic siggick natter och Patrie jande omstå sisfa regerin förhindra er pot af wape nua, sedan