Gotlands läns nya tidning – 18 augusti 1865, sida 2

— Alla till ryska eskadern hörande monitorer afgingo d. 16 d:s på morgonen från Skärgården, för att återwända till Cronstadt, äfwensom ångfregatten General Admiral, som i Cronstadt skall afhemta Storfursten Alexis och sedermera fortsätta resan till Köpenhamn, der Storfursten Constantin är till mötes. Ofriga till eskadern hörande fartyg, hwaribland ångs forwetten Rurik och pansarbatteriet Pervenetz begifwa sig deremot till Köpenhamn samt lära under wägen besöka Norrköping och Carlskrona. — Stadsläkarebefattning. Medicine licentiaten M. C. D. Pontin har, bland fer sökande, af magi straten i Wisby blifwit utnämd till stadsläkare härstädes. — För sjöfarande. K. Kommers-follegium kungör, att fartyg, fom till Neapel ankomma från Ancona i ans seende till colerans utbrott i förstnämnde stad äro uns derkastade 7 dagars karantän. — Atlantiska telegrafkabeln. Man itycker nu mera i England hafwa öfwergifwit hoppet om detta företags framgång. Sa widt man kan döma i Valentia, anses icke swårt wäder wara orsaken till det inträffade afbrottet. Detta följer redan deraf att föga mera af kabeln blifwit utsläppt än som motswarar werkliga afståndet och att detta öfwerskott warit ungefär lika under hela tiden, om man undantager de sista 100 milen före afbrottet då det något tillwext, men hwillet lätt förtlaras af vettillwexande hafsdjupet. Jnstrumenterna i Valentia äro få utmärkt fina och känsliga att de till och med genom nå lens deflektion antydde fartygets waggningar hwadan fpes ciella förändringar i signaleringssystemet måste widtagas af denna anledning; men ända till signalerna upphörde angåfwo nålarne att fartyget gick mycket stadigt. Att olyckan inträffade sedan kabelu lemnat fartyget slutas deraf att man ombord fortfor med signaleringen, ehuru signalerna blefwo obegripliga. Den 3 Angusti tyckte man sig finna att tråden war totalt afskuren, hwilket syntes bekräftadt deraf att jordftrömningar? förmärkts komma genom kabeln till instrumenterna i Valentia. Deras tillwaro wisar antingen att kabeln brustit, eller att ett wäsendtligt stycke af kopparledaren blifwit blottadt och satt i kommunikation med jorden eller wattnet. I hwilketz dera fallet är felet ohjelpligt. Man trodde fig en tid funna lugna farhågorna genom antagande af en eleftriff storm, en af dessa s. k. defleltioner, fom gå från wester till öfster och icke mera skona landtän hafstelegraferna. En sådan storm förspordes wisserligen den dagen Åt minstone i Jrland. Men det derpå grundade hoppet förswann snart. Möjligheten att reparera felet är ytterst ringa. Att åter hala upp kabeln på ett djup af nära 3 eng. mil är ett ytterst swårt och tidsödande företag. Wid minsta wind eller hård sjö måste man upphöra dermed och åter skära af kabeln sedan han fästats wid en boj. Great Castern har flera sådana bojor ombord, i stånd att bära en tyngd af 50 tong, och fyra eller fem mils starka boj linor. Men utom all annan risk, som är förenad med en sådan operation, blir det ytterst swårt att åter finna rätt på en sådan boj midt i Atlanten. Skulle dock detta medel tillgripits och lyckats, hade nog inom några das gar förbindelsen warit återställd. Som detta ide fett, anses knappt något hopp mera finnas för den ftora pla nens fullbordan i år. Wid fin afresa hade Great Eastern ombord 2,350 mil kabel, hwaraf mid pass 1,200 mil woro utfirade, när afbrottet skedde. J det främre karet ombord skulle således då ännu funnits 250 miles, så att missödet icke förorsakats wid öfwergången från detta kar till det tredje och sista, som stod midtskepps och innehöll 870 mil. Om man nu förutsätter det olyckligaste fallet, bör man dock kunna genom upptagande af strandkabeln wid — OO OO — — — —ä— .w— — Mod fördahhlada attan Ad. 11