Gotlands läns nya tidning – 27 oktober 1864, sida 2

— Om Fru Louise Michaåli skrifwes från Kö penhamn till Snällposten den 14 Okt.: Fru Michaåli, fom på hemresan till Stockholm, der hon från och med den 1 Nowember är engagerad, tager wägen öfwer Skå ne, har denna gängen mera än nagonsin intagit Käpenhamnarne. Tilloppet till de fju representationer, i hwilka hon uppträdde på den kongl. theatern, wäxte beständigt och kulminerade i hänryckning öfwer henne sasom Regimentets Dotter. Om man förut jemte ett allmänt erkännande of hennes wackra röst och dess fulländade utbildning, lilwäl stadnade derwid, sa har hon nu tillwunnit fig allas sympathi. Detta beror icke allenast deraf att fru Michaålis röst ännu är i fullt behall, att denna fina primosopran har alla de ädla egenskaper fom nuförtiden kunna fordras af en sängerska af första rangen inom den europeiska scenen; — utan det ligger äfwen deruti att hela hennes framträdande har wunnit i smak och behag, sedan hon för några är sedan här uppträdde på en eller ett par konserter. Hon stär, för att tala i korthet, nu på den ful minationspunkt, från hwilken hon måhända gått ned då mi här näst få höra henne, men fom alla händelser nu är få bög, att hon genom sin sang nästan fan gifwa en ideal måttstock för hwad sjelfwa sangen, det menstliga instrumentets toner, skall wara; och detta förstar kännaren, under det publiken känner det. Derför bör hon af alla emottagas sasom en kär gäst. — Mot skarpskyttarnes föndags-öfningar uppe träder presterskapet i åtskilliga orter och utmålar detta såsom gudlöst och på det högsta såsom ohelgande af fab: baten. J anledning häraf yttrar tion. Kalmar: Wi äro förwissade att det är och blir alldeles opraktiskt och omöjligt att få bonden, hans söner och drängar ordents ligt till exercisplatsen på hwardagarne. Den derföre, som motarbetar söndagsexercisen, han motarbetar hela saken. Måtte derföre hwarje ärlig swensk man, som löfser fin oxe om sabbaten ifrån krubban och leder Hos nom bort att wattnas, eller fom på sabbaten faller uti och drager upp fitt får, fom fallit i gropen, noga be tänka, om ide förberedelserna (som ide på annat sätt funna göras) till att rädda fäderneslandet, äro lika mig: tiga, fom föndagsarbetet att rädda ett får ur gropen eller en oxe från törst. J samma ämne har biskopen Butsch i Skara wid ett prestmöte, warnande och manande, yttrat fig offent ligen till embetsbröderna sålunda: Sfarpffytteideen är fosterländsk, wacker och nyttig; den bör ej, den får ej förtryckas, hwilket lätt sker, om exercisöfningarne på föndagen förhindrad, den enda tid, fom dagakarlen och ars betaren i allmänhet utan oppoffring funna disponera för dessa öfningar. Regering och ständer gynna och be främja också Ideen, och skarpskyttars söndagsöfningar äro ingalunda fördömligare än den indelta armeens, hwilka tolereras af både regering och prefterffap. — Ett slags bränwinsriksdag för Ostergöthland har, enligt Oftgötha-Correfpondenten, hållits i Linköping der provinsens hrr angbränneriegare hållit 2:ne fammans träden å hotellet Drufwan. Det första egde rum d. 29 Sept. och det andra d. 8 Okt. Hufmwudfafliga anlednins gen till dessa sammanträden härflyter från de swårigheter, hwarmed bränwinshandteringen under närwarande lags stiftning och finansiella konjunktur har att kämpa (!) -Nytt sätt att fula skor. Från Christianstad berättas: Fabrikören Kjellberg och skomakaren Berglund hafwa konstruerat en särdeles inventiös machin att för: sula skodon. Mekaniken är enkel, men ganska sinnrik. Sulorna fastskrufwas af machinen, som omedelbart före tillskrufningen tillwerkar sjelfwa skrufwarne. Dessa äro af messing. Fördelarne, fom winnas genom denna mas chin, äro många och stora. En arbetare förfular fyra par skodon under samma tid, fom eljeft åtgär att för: fula ett par. Messingsskrufwarne rosta ide och kunna naturligtwis ide i lithet med pliggen torka eller swälla upp, allt efter som skodonen äro torra eller wåta, ej heller ruttna såsom den manliga trådsömmen; ffrufwar: ned gängor gripa dessutom så fast i lädret, att förfuls ningen nödwändigt måste Hålla, få länge en bit finnes qwar af sulorna. Uppfinnarne lära ämna gå i författz ning om att erhålla patent på sin uppfinning.