Gotlands läns nya tidning – 29 september 1864, sida 2

att de aldrig hafva utgjort någon stat), inga krigsinventarier, ingen flotta, inga militäriska bildningsanstalter o. s. v. I anledning af denna framställning yttrar Berlingske Tidende: Ehuru man lätt kan se att det i dessa beräkningar finnes många oriktigheter och öfverdrifter, liksom hela framställningen är beräknad på att väcka stormakternas medömkan, frestag man dock att säga: Så går det när man låter befria sig! Utom de många andra fänskapsoch tacksamhetsbanden, som skola binda hertigdömenas framtid vid Preussen, lärer väl äfven uppstå ett skuldeband, som kanhända blifver det fastaste af alla. Adressrörelsen i Nordslesvig och de förföljelser den framkallat gifver både den slesvigholsteinska och den tyska pressen anledning till mångahanda betraktelser. I de flesta bladen uppmanas till skoningslöst förfarande mot adressernas undertecknare för att visa dem hvem som är deras öfverhet. Derjemte — yttrar Berlingske Tidende — upprepas de triviala osanningarna om Åpropaganda, kinvandrade danskar, kupphetsningen genom danska emissarierk o. s. v. När vi, fortsar nämnda danska tidning, taga i betraktande den invandrade personal, som nu bekläder embeten och leder den tyska terrorismen i Nordslesvig, af hvilka knappast någon har det minsta hjerta för befolkningen, när hvarje dag bringar underrättelser om nya häktningar (natten till den 14 Sept. har man från Graasteen bortsläpat en infödd slesvigare, Stilhof, som tjent i danska armåen), då kan man med skäl fråga, hvad betydelse de tyska löftena om nationelt likaberättigande och beskydd kunna hafva gentemot sådana fakta, I de allra flesta socknar i norra Slesvig, der de förra presterna fördrifvits och tyska själasörjare insatts, har, enligt meddelande till ÅBerl. Tid., all gudstjenst så godt som afstannat. Det händer ofta att presten om söndagen åter måste lemna kyrkan, emedan inga åhörare infunnit sig. Det är klart, att de nya presterna ej hafva något umgänge med sockenboarne, emedan en hvar undflyr deras närhet. Till och med i Angel, der, enligt tyska korrespondenters oupphörliga försäkringar, det kyrkliga lifvet tagit så ofantlig fart sedan de danska presterna förjagats, råder stor likgiltighet för de nya andliga och verldsliga embetsmännen samt stora bekymmer för landets materiella framtid. Att konventionen i Chicago uppställt MOlellan såsom kandidat till presidentskapet antages af Times såsom ett godt tecken. — Det har så länge varit brukligt att besätta den amerikanska presidentstolen med nollor, säger tidn., att redan blotta sannolikheten att en man af det slag som MMlellan kan blifva vald gör på oss intrycket af en revolution. Den tanken, att den amerikanska demokratien kunde gå in på att erkänna en ledare och dertill en ledare at karakter och förmåga, en man vid hvilken ingen fläck af demagogkonster häftar och till hvilken man hufvudsakligen för hans karakters skull har förtroende, den tanken är i och för sig så sällsam och märkvärdig, att vi i sjelfva verket börja hoppas att kriget gifvit en lärdom, som man aldrig under freden skulle hafva inhemtat, och att de genom en för yppig och öfversvällande välmåga alstrade skadorna möjligen funnit sitt botemedel i motgångens hårda skola. Konferensen i Wien lärer vara betänkt på att komma öfverens om en bestämd förlängning at stilleståndet på 3 eller 4 månader.