Gotlands läns nya tidning – 26 mars 1863, sida 2

bittra denna fråga, men det har afsändt vänskapliga noter till Berlin och Petersburg för att afråda en intervention af Preussen i Polen samt råda Ryssland att iakttaga moderation och att uppfylla fördragen. England ämnar ej intervenera mellan Ryssland och Polen. Den 12 skrefs från Krakau, att Langiewicz före sitt uppbrott från Goszeza erhållit (från Krakau?) 2,100 gevär samt tillräcklig ammunition och proviant, äfvensom hans kavalleri hade blifvit förstärkt. Ian hade låtit hänga en rysk officer, som, tillfångatagen vid Staszow, hade svurit insurgenternes fana, men sedan blef beträdd med att uppvigla bönderna mot insurgenterna och befanns vara en spion åt ryske generalen furst Bagration. Från Warschau skrifves d. 10 Mars: ,Att rörelsen dag för dag antager större omfattning kan väl numera ej förnekas. Hittills omfattar den väl ej ännu hela folket, men det ögonblick då den det gör kan — derest ej vigtiga händelser komma emellan, som nedslå polackernes förhoppningar — icke vara långt aflägset. Många personer, hvilka förr ej tänkte på att taga andel deri, hör man nu tala derom. Äfven högskolans studenter, ehuru de hemlighöllo sitt i Lördags fattade beslut, rusta sig att tåga ut. Man behöver då visst icke fråga hvad deras beslut innehöll, helst det redan yppat sig i handling. I går natt hafva åter 300 personer härifrån begifvit sig till insurrektionen. Vidare skrifves från Krakau den 11 dennes: Från krigsskådeplatsen i vårt grannskap är ingenting nytt att berätta. Från Warschau förmäles att samtliga stadsoch kretsråden liksom äfven statsrådet ingifvit sina afskedsansökningar, emedan de ej längre vilja dela det solidariska ansvaret med en regering, som drager öfver och förhärjar landet med eld och svärd. TIregeringskretsarne råder chaotisk förvirring och misstroende. Man säger att kejsaren omgifven af det Adlerbergska och det gamla Nikolauska partiet ej hyser förtroende för storfursten Constantin. Af stor vigt är en underrättelse från Constantinopel, derest den bekräftar sig, att 6,000 stycken ryska vapen, som genom Ponaufurstendömena skulle insmuglas till Serbien, blifvit i stället bragta till Polen (utan tvifvel till insurgenterna). Man läser i LItalie följande skildring af tillståndet i Warschau: Kavalleriet står i gathörnen, artilleriet upptager de förnämsta gatumynningarne och torgen; åra offentliga trädgårdar och promenadplatser äro stängda och försedda med soldater. Kl. 11 stort väsen med trummor och trumpeter; öfver hela staden höres vapnen rassla, ryttarne galoppera genom gatorna, kanonerna köra. Det ir vaktombyte. Staden är alltjemt orörlig, och derpå återfaller allt i den vanliga tystnaden. Kl. 3 lifvas Warschau för en timme liksom genom ett trollslag; stor rörelse råder, isynnerher på Nygatan och i förstaden Krakau; menniskomassor passera fram och tillbaka framför de ryska batterierna och linierna. Kl. 4 afmattas åter allt, man vänder tillbaka, de promenerande blifva sällsyntare. Kl. 6 visa sig några lyktor här och der på gatorna, några ljus lysa i fönstren. Kl. 9, vid sista ljuden från stora klockan i St. Jakob, släckas ljusen. Allt är mörkt och öde i Warschau. Kl. 10 ljuda trummorna, smattra trumpeterna, och nattskott — ss 3 — —