Gotlands läns nya tidning – 4 september 1862, sida 2

mellan sommarens korta och långa nätter bekymmerslöst flaxat i kring, hvar och en på sitt håll, då åter närma sig hvarandra och i förenade skaror hasta att uppsöka en ny verld för deras lätta lif, så närma sig då äfven menniskorna, drifna af ett inre behof till hvarandra, sökande för den stundande vinterkylan värme vid hvarandras hjertan och hoppas att med delade mödor lättare sträfva fram öfver de ökade bekymmer och omsorger, som lägga sig emellan stundens flyende fröjd och förhoppningar på en kommande vårsol, och fruktan att icke upplefva den, samt behofvet af ömsesidigt bistånd ingjuta i deras bröst, jemte saknadens vemod, längtan efter frid, försoning ech kärlek. De blommande vexternas antal minskas nu med hvarje dag och ersättes ej af andra. tskilliga träd, såsom Ärt-trädet, Asken och Lönnen m. fl. samt Ormbunkar (Fräkne) och Svinrötter börja gulna och fälla blad. Af träd och rotfrukter mogna: Anis-äpplen, Paradisäpplen, röda Socker-päron, Jungfru-päron, Catrinoch Damascener-plommon, äfvensom Kastanjer, Nypon, Lingon, Fläder-, En-, Rönnoch Okel-bär samt Potatis, Rofror och hålrötter. Åtskilliga foglar bortslytta, såsom Svalan, Stensqvättan, Ring-ärlan, ÄÅngknarren, Blåkråkan, Vakteln, Vild-gäsen, Gladan, Nattskäran, Törnskalan m. fl. (leunstafven har för den 12 och 14 Sept. en fogelbild, utmärkande en del flyttfoglars affärd från våra landamären). Hjortens, Elgens, Renens och Gumsens brunstoch parningstid inträder. De ännu i Augusti lefvande insekterna försvinna småningom. De under affallna löf vistande skalbaggarne hålla längst ut, äfvensom några arter, hvilka i sällskap med röda myran vistas i dennes näste, hvarest de gästvänligt upptagas, då myrorna om våren först visa sig i sina stackar, samt qvarstanna tills myrorna nedkrypa i sina vinterlager. Under månaden afslutas all skörd, äfvensom att såningen innan månadens slut bör vara verkställd. Potates, rofvor och andra rotfrukter upptages mot månadens slut, och kan, om väderleken är gynnande, äfven utsträckas till början på October. Sommarfrukter nedplockas från träden innan kärnorna svartna, samt lägges till förvaring. Vinterfrukten kan ännu qvarsitta. Nu, innan jorden blir för mycket vattendränkt, gräfves afloppsdiken till asledande af den sura höst-vätskan och öfverflödigt vatten på våren. Brunnarne böra upprensas. Unga hästar insättas på stall mot månadens slut (de äldre kunna gå ute ännu någon tid). Spåda kalfvar, och kor som 5 rätark, böra helst nu vara inne, åtminstone om nätterna. Boskapskreatur samt svin och gäss, som skola slagtas, insättes till gödning (gässen sist). (Runstafvens bilder för den 8 Sept. tillkännagifva att tiden då är inne för slagtboskapens gödning, äfvensom för dikning, sädesstubbens uppkörning, hvetets såning m. fl. sysslanden i afseende på de alster, som nordens flora nu frambragt). Fåren böra innan det blir för kallt klippas för andra gången. Bikuporna skattas och vaxet smältes. Fisket fortgår ofta med fördel; men redskapen böra nu sänkas djupare, emedan fisken nu åter begifver sig på djupet. Sten-hägnader lägges och taken i allmänhet ombonas. Eldstäder omses och skorstenarne rensopas från sot. Lin och hampa rötas, brakas och häcklas (kan också verkställas sednare på hösten). tskilliga blomstersorter omplanteras och omläggas, såsom Vinterlöfkojor, Lackrioler, Tusenskönor m. fl. Fruktfrön samlas och utsås genast, om möjligt. Fördelaktigt är nu att gräfva upp hålen för träd, som skola utsättas påföljande vår. Unga träd förses med pålar och ombindas med nya band för de intråssunde höststormarne. Såning af Rädisor och Spenat kan ännu verkställas; Spenat, som blott hinner utbilda några få blad på hösten, uthärdar vintern och blir sedan tidigt färdig på våren. Omplantering samt sticklingars sättande af krusbärsoch vinbärs-buskar sker vanligen i denna månad; det förstnämnda till och med med fördel i början af månaden. För helsan är under denna månad följande att märka: Emedan de första dagarne i månaden ännu äro varma, men i medlet ofta inträffar ombytlig och kylig väderlek, är den icke fördelaktig för helsan och ger lätt anledning till förkylningar. Man rätte dieten efter väderleken. Omåttlighet i mat och dryck kan gifva anledning till febrar, rödsot och kolik; likaså njutandet af omogen frukt; icke fullkomligt moyen potates är äfven skadlig och ätes derföre sparsamt. Bad och åderlålningar äro i denna månad icke mera tjenliga. i —— ——