— Bland de fednafte utnämningarne fe wit, att wår landsman, Ludvig Pantzerhjelm, blifwit utnämnd till Major i Kongl. Maj:ts Flotta. Liffom detta högligen gläder hang mor, hans möderne-tägt eller wåra hederliga Kolmodiner af Cifta-hufet och alla sockenbor ifrån Polhems frände-byggd, hwilka från barns ben och skolan fändt den lifliga gossen, få fägnar det och of, få som Gotländingar och öboar, att en mår landsman, fom nyligen en fort tid wistades på hemlands-ön såsom chef för wåra Batsmans-fompagnier, genom mångsidig bilds ning och färlek för sitt yrke wunnit erlännande och be fordran till högre befäl i Flottan, dertill det ej fällan måste hända att dugtiga karlar bli förbigångna. Der för gläder oss denna utnämning; och må den nye Mia joren nu hafwa all framgång, genom redbarhet och nit yttterligare göra heder åt fin födelsebyggd, wara ett stöd för wåra sjömän i kronans tjenst och ändtligen anse dessa enkla önffesord från landsmännen i det gamla hems met lika tillfredsställande fom de flera belöningar, hwilla han redan fått och framdeles, hoppas wi, kommer att winna. — Kotteriernas makt. Det är ett wackert bewis på att allmänna hågen ändtligen waknat för wigten af offentliga angelägenheter, da enskildta sällskaper här och der bildats för att på förhand bereda sig insigter uti de förslag och anordningar, fom för samhället äro i görningen. Men, så snart ett fådant, få att föga, politiskt sällskap, fom skall behandla allmänna saler, grundar fig på uteslutning af wissa samfundsklasser och personer af särskildta wigtiga menings-brytningar derinom, då går detta i wår tid af allmännelighet alldeles utom fin De fogenhet, blir kotteri, inskräntt i fina åsigter och wanligen innni .