Gotlands läns nya tidning – 21 februari 1862, sida 3

Sverige en räddande hand. Det är samma Desideria vi i dag sett landstiga. — För mig och dig har hon den dubbla egenskapen af engel och drottning. Anna såg undrande på brodern och sade med rörelse: — Carl, är du säker på hvad du säger? — Ja, lika säker som att jag har dig för ögonen. Ej under, Anna, att jag alltid såg i vår unga välgörarinna ett högre väsende. — Det var således en aning inom mig, som sade, att hon var ämnad för en upphöjd roll här i lifvet. Den aftonen bådo syskonen en varm och innerlig bön för Sveriges Drottning. Carl kände sig nu stolt och lycklig vid tanken att genom förlusten af sitt öga ha ryckt Carl Johans maka undan en öfverhängande fara. Om våren året derpå var magister Hjortsköld på besök hos sin vän Aron Borg, föreståndaren vid Manilla. Han hade tillbringat hela dagen tillsammans med den ovanliga mannen, och mot aftonen företogo de en promenad framåt Friesens Park. Komna midt för Listonhill, mötte de ett kungligt åkdon. — Der ha vi drottningen, sade Borg. De båda vännerna stannade för att helsa och med blottade hufvuden låta åkdonet passera dem förbi. Kusken körde långsamt.