Gotlands läns nya tidning – 25 juli 1861, sida 2

— Måtte det profstycke af nordiska bardalekar, som i förestående tornerspel kommer att visas, behaga Eder, Catharina. — Derom är jag förvissad, svarade hon, helst jag hört att ifrågavarande tornering lärer komma att asgöra mera än en menniskas lefnadsväl. — Så är det, sade Gustaf, under den yrando leken gömmer sig lisvets djupaste allvar, ty tvenne af mina min hafva fått löfte att med lansen afgöra hvilken af dem som skall få den sköna Anna Liljas hand, och som båda äro öfvade i bardalekar, så blir det nog ett djerft och manhaftigt sammandrabbande.