Gotlands läns nya tidning – 18 april 1861, sida 2

prester, tankar om Rikets försvar af militärer, om uppfostran af skol-karlar, om helsovården af läkare, om hushållning af landtmän, o. s. v. Hvar och en menniska må väl kunna råda något klokt i saker som man ganska väl känner och då af medborgerligt sinne ha mod att också yttra detta inför hvar man. Nej, vederbörande skrifva ej offentligen om allt detta, utan lemna det åt tidningsredaktören, men te sig mellan fyra väggar grufligen demonstrerande inför sina närmaste såsom dråpliga talare om frihet, reformer, m. m., såsom starke andar och store män. Till och med rabulisten tvärtystnar vanligen så snart man ber honom framställa sina barnsligheter offentligen; ty att säga sanningen beskedligt, artigt och med sans — då den ock endast verkar något godt — det har man sällan mod till, helst vinkel-prataren då skulle komma närmare praktiken af sina stora ord, det den stackarn alldrig menat: med ett ord man visar föga medborgerlig hållning. Nej, så man bör ej förakta publiciteten och lemna den handlöst åt okunnigheten och ilskan. Att många undantag häruti finnas är klart. (Forts.) Theater. Hr Högfeldts Theater-trupp började i söndags här uti Oscarssalen sina representationer med Första dagen som Husmoder och Tyve förälskade Poliskonstaplar. Den första piecen var ett litet nätt stycke, deri den unga Professorskan (Mamselle Hartman) utförde sin röle med mycken förtjenst och gaf sin höglärde man och alla läs-bockar i allmänhet goda lärdomar. Den sednare var en lustig bit, som väckte mycken munterhet, det hela gick — gentilt! och framkallade handklappningar. Bänkarne voro närmast fullsatta och publiken var belåten. Den vackraste skogs-park på Gotland. Snart lärer den vackraste skogs-park på Landet komma att försäljas, förmodligen såsom här vanligt till uthuggning eller fullkomlig sköfling! Flerstädes går det här så till; och detta förhällande blir dessmer hotande sedan ångmekanismen allt flitigare och obarmhertigare hemman efter hemman afrakar all skog, hvars värde försvinner i utländska fickor. Men så länge lagen tillåter den enskildte att så tanklöst och utan skyldighet till återsådd af skog handtera kommande slägters egendom, köpmannen finner sin vinst vid att handla med mycket sämre virke än det som här är i fråga och det ieke ännu lyckats våra Hush:sSällskaper att nog ofta och klart upplysa allmogen om ett för framtiden så vådligt missbruk af Guds gåfvor, är härvid just nu ej mera att säga än hvad som ofta blifvit sagdt och åter sagdt i våra Gotlands-tidningar om skogens värde för oss, dess vigt i Skaparens verldsordning samt dess oundbärlighet för Landets bebolighet och odling. — Dock vilje vi varnande ytterligare upprepa, att skogsförödelsen gör brå-rika föräldrar och fattiga barn! Underrättelse. Några exemplar af Förslag om PlanteringsGillens stiftande på Gotlands landsbygd, äro att tillgå hos undertecknade för dem som önska taga