Gotlands läns nya tidning – 22 mars 1861, sida 3

der, nu gifva sjunde eller åttonde och med hvarje år tilltaga i bördighet. Kreatur, gödde med ensamt eller blott till en del socker-betor, hafva under denna vinter lemnat ett betydeligt fetare och mera smakeligt kött än man förr varit van att se; och derom kan hvilken det behagar sjelf dageligen öfvertyga sig på Wisby torg. Det är således redan under närvarande förhållande fördelaktigt för jordbrukare, såväl de större som de minsta, att odla socker-betor och använda dem på egna kreatur än att begagna sin jord till potatis och rofvor; men medan vi vänta på sockerfabriken, som skall köpa hvitbetorna och deremot då lemnar odlaren det vid fabrikationen blifvande affallet mot visst pris tillbaka, så kunna vi ju sjeltva af en del af våra hvitbetor koka sirap, hvilket redan af flere jordbrukare blifvit med framgång försökt. Vi äro öfvertygade att våra förståndige matmödrar på landet snart skola följa exemplet för att derigenom inbespara en af hushållets vigtigare utgifts-poster. Såsom ofvan nämndt, torde höra ihågkommas att det affall, som fås vid siraps-tillverkningen, äfven har ett stort värde, såsom foder, hvarmed kreatur lätt kunna gödas samt att detta foder ersätter arbetet och kan, då det instampas uti för ändamålet gjorde gropar, bevaras från höst till höst. Nästan utan undantag har hvarje hemman på Gotland något jordstycke som passar för sockerbetodling, ty betan har visat benägenhet att gå bra till och med på kalkör, sådan som träffas nästan öfver allt omkring kusterne, om blott deribland finnes någon mylla till skydd för plantorna; sedan roten är bildad bergar den sig nog och på sådan jord blifver rensnings-arbetet mindre kostsamt. Den lätta, mergelhaltiga leran lemnar dock de säkraste och rikaste skördar af Hvitbetor. Som denna rotfrugt mer än andra är ömtålig för väta är djup dikning ett hufvudvilkor för erhållande af god skörd, hvaremot sockerbetan, sedan plantan väl kommit upp och derefter jorden flitigt luckras med hackan, föga lider af den starka torka, som hos oss ofta förstörer andra rotfrukter; tvärtom hvitbetskörden blifver såväl till qvantitet som ännu mera till sockerhalt bäst under torra somrar, hvilket äfven bevisades år 1859. Vi skola snart återkomma till detta för vårt framtida jordbruk så löftesrika ämne. — En förändring i skol-reglementet för Sanda folkskola har nyligen blifvit af Domkapitlet faststäld, af beskaffenhet att skolan blifvit delad i 2:ne afdelningar, af hvilka den högre endast har tvenne läsdagar i veckan och den lägre fyra. För uppflyttning i den högre afdelningen fordras ett bestämdt kunskapsmått. Mera liflighet och större flit synas redan vara följden af denna anordning, som torde förtjena efterföljd på andra ställen. — Då utgången ur folkskolan, såsom allmänt öfverklagas, vanligen är för tidig, till följe af de något vuxna barnens användande till smärre sysslor i hemmen, så bör man kunna hoppas, att då föräldrarne med sådan anordning af undervisningstiden kunna påräkna de äldre barnens biträde under 4 dagar i veckan, de skola låta dessa få en längre tid bivista skolan vid den ålder, då eftertanken mera mognat och frukten af undervisningen således kan förmodas blifva bättre, helst när de äldre barnen under sina skoltimmar då kunna ostörda af de mindre få mera omedelbart