Gotlands läns nya tidning – 1 mars 1861, sida 3

Hvarjehanda. — Auqust ber helsa! En bekant Läkare i Hamburg, gift, men utan barn, brukar alla aftnar på en klubb taga sitt parti . hombre; precist kl. 10 öfverger han dock spelet, för att hos sin väntande hustru intaga aftonmåltid. Julaftonen gick han äfven enligt vana till klubben, men fann der intet parti för sig. Efter att förgäfves ha väntat till kl. 9, beslöt han sig för återtåg. Naturligtvis var han så tidigt ej vi äntad hemma; fann också porten tillsluten och drog på klocksträngen. Dervid öppnas ett fönster i öfre våningen och en välbekant röst, tjenstepigans, ropar: År det du, August? Vår Doktor, ehuru förvånad öfver denna oväntade fråga, förlorar intet ögonblick fattningen, utan svarar genast med djup och förstämd ton: Ja! — , Vänta ett ögonblick! svarar hon uppifrån, och försvinner. — Men bäst Doktorn står der nere och undrar, faller gåtans upplösning honom midt i armarna. Medelst ett långt snöre nedfiras neml. ett paket, som Doktorn genast bemäktigar sig. Sedan han hört fönstret tillslutas, går han under närmaste gaslykta och uppvecklar sorgfälligt paketet, deri han finner tvenne deliciösa fasaner. Han stoppar dem på sig, gör en liten omväg och går derefter åter hem. — Vid hans inträde der kommer Fru Doktorinnan i uppretad sinnesstämning honom till möte och klagar: vJag hade fått två fasaner från Prag, med hvilka jag ville öfverraska dig, men nu ha de plötsligt försvunnit ur köket — — katten har tagit dem. Under hotelser mot den angifne röfvaren bekräftar den närvarande tjenstepigan missgerningen. äger Doktorn till sin fru: ,Lugna dig, mitt barn, vi ska än