Gotlands läns nya tidning – 25 januari 1861, sida 2

Byggnads-plan för Wisby. Det är bekant, att ljus, frisk luft och utrymme är af största vigt för alla lefvande varelser, särdeles för menniskornas helsa och trefnad, samt isynnerhet för dem, som äret om bo inneslutna uti folkrika städer. Derföre hafva ock styrelserna längesedan alldeles förkastat de gamles sätt att bygga städer med trånga, krokiga och smala gator och skyhöga hus, hvilket måste betaga de arma stads-boarna alla fördelar af sol och vädervexling samt åstadkomma trängsel och ohelsa; utan man anlägger nu alla nya städer efter en bestämd och noga öfvertänkt plan, som alltid syftar på anläggande af breda, luftiga och räta gator, rymliga salu-torg, samt dertill, om möjligt, särskilda lek-planer för smärre barn och allmänna lustvandrings-ställen, planterade med skuggrika, svalkande träd och doftande blomster-buskar. Men då detta allt omöjligen straxt kan vinnas uti de gamla trånga städerna, försöker man åtminstone att småningom vidga utrymmet, dels genom att alldeles borttaga utdömda hus, dels genom att utlägga åtkomliga tomter till allmänna platser, samt att efter en gifven plan (som är så nödvändig för våra städer) ordna alla ny-byggnader så, att gatorna efterhand blifva rymligare för samfärdseln och staden i allmänhet sundare och vackrare. Så har man ock här i vårt gamla Wisby, som sannerligen är ruinernas stad, på de sednare åren lyckats få bort några af de allramest anskrämmeliga rucklen, ombyggt andra till ändamålsenliga boningar (såsom i främsta rummet Hötel Gotland) och äfven derigenom här och der vunnit något mera utrymme; och det utan någon enda betydligare eldsvåda eller annan samhälls-olycka på långa tider. Men, om dessa förändringar, utom någon större rymlighet, äfven skola medföra vinsten af rätade gator och ett prydligare utseende, bör man närmare tänka på framtiden och göra klart för sig hur staden kommer att se ut efter ännu flera gjorda hus-rifningar och tomt-utläggningar. Är man säker på att icke Wisby i framtiden, genom dessa välmenta, men oöfverlagda förändringar, får ännu mångbugtigare gator och ett ännu oregelbundnare och mera konstigt eller fult utseende än hon till och med nu har? Jo, så blir det säkert om dessa tomt-ändringar skola fortgå allt framgent utan bestämd plan. — Köpenhamn har en gata, som för dess underliga och vimmelkantiga bugter kallas vimmel-skaftet, och — förtjenar namnet; men, hur kommer väl slutligen vår egen ärbara Sankt-Hans-gata att te sig efter alla dessa regellösa, skedda eller skeende utbrytningar? Den blir rätt kuriös. Der ett hus fins vid gatans ena sida, så fattas vanligen det motsvarande; och dertill stå ock alla de undanmakade husen på olika afstånd från den vilsekomna stråten, som alltmer blir lik en dålig tandrad, i hvilken hvarannan af betarna är borta: att styr-linien af de gamble ärevördiga borgmästar-stenarne så småningom försvunnit, torde ock vara en bidragande orsak till förvirringen. Nog af, den nämnda vimmel-skaftigheten är ej just långt aflägsen! Hvadan nu denna förbistring af våra gamla byggnaders ställningar och förhållanden? Deraf att här icke fins en bestämd byggnads-plan, nemligen för framtiden. Och om en sådan funnits och naturligtvis blifvit åtlydd, så hade omöjligen så många ändamålslösa och vanprydliga förändringar i läget af gator, hus och tomter kunnat AAAAAnm—— —