Gotlands läns nya tidning – 21 december 1860, sida 2

i ämnet, nemligen skolläraren K. Erixons berättelse om en af honom anlagd och skött Skol-trådgård i östra Wingåker: ; Trädgården grundades på råren 1858 genom egaren till Claestorps säteri, Förste Hofjägmästaren Herr Grefve C. M. Lewenhaupts försorg, hvilken upplåtit mark samt låtit anlägga och odla trädgården. Från nämnde säteri lemnas ock på våren ett eller annat dagsverke jemte dragare för det tyngsta rårarbetet, hvarjemte trädgårdsmästaren vid Claestorp en och annan gång tillser arbetets och anordningarnes gång; men för öfrigt bestrides trädgårdsarbetet af barnen i O. Wingåkers fasta folkskola under lärarens tillsyn. Arbetet i trädgården började, samtidigt med sjelfva anläggningen, i början af Maj månad 1858. Då jorden några år förut blifvit uppbruten och burit några potatesskördar, kunde såväl planteringen af träd och buskar genast företagas, som ock bönor, ärter, kål och andra köksväxter samma år utsättas. Sedan platsen blifvit uppmätt, rabatter och gångar uppgräfda på tre sidor samt en afloppsgraf på den fjerde, indelades stycket — som utgör en från N. N. O. mot SSV. sluttande rektangel af 90215 fot — så, att (utom gångar) 124 fot nederst utgör köksträdgård, skiljd medelst en 6 fots tvärgång från trädskolan, som står i omedelbart sammanhang med den öfversta till blomsteroch buskgrupper anordnade delen. Under den tid skolan fortgår, deltaga alla barnen dagligen från våren till sena hösten (5 dagar i veckan) en timmo i trädgårdsarbetet, nemligen under den ljusare årstiden (Maj — Aug.) från kl. 4—5 och den öfriga tiden från 3—4 e. m., med undantag af de dagar, då alltför otjenlig väderlek hindrar arbetet. Då arbetet särskildt så fordrar, förlänges eller förkortas efter omständigheterna den anslagna trädgårdstimmen, hvilken alltid följer omedelbart efter slutade öfningar i sjelfva skolan för dagen. Sedan köksträdgårdslandet om våren blifvit gräfdt och krattadt, börjas barnens egentliga arbete med indelning i sängar och sättning af köksvårter efterhand, äfvensom de enåriga blomstergruppernas tillredning. Derefter utdelas trädgårdsnumren, så att hvar och en får sin säng och sin blomstergrupp att värda, vattna, rensa, skyffla, uppluckra o. s. v. Likaledes utdelas härbuskarne, så att en hvar får sina att sköta. Köksträdgårdslandet låter indela sig i jemnt 50 st. 4 fots breda sängar med 1 fots mellanrum. På rabatterna äro äfven planterade 50 st. krusbärsoch 50 st. vinhärsbuskar samt 100 st. hallonbuskar, i följande ordning: 1 krusb., 1 hall., 1 vinb., 1 hall., så 1 krusb. o. s. v. Till hvarje M höra således fyra buskar efter hvarandra. Första numret tillkommer den, som längsta tiden deltagit i arbetet, d. ä., som flesta terminerna varit i skolan inskrifren, o. s. v., så att de nykomna, hvartill äfven räknas sådana, som förut varit inskrifna, men hela eller större delen af en eller flera terminer utan sjukdomsförfall frånvarit, komma sist i räkningen. Då någon afgår, uypslyttas de efterföljande. Då antalet af skolbarn ej uppgår till femtio), utdelas de öfverblifna numren åt de främsta, till dess de behöfvas för nyankomna barn. Då återigen antalet öfverstiger 50, måste de öfverstigande blifva utan trädgårdsnummer, till dess ledighet yppar sig, då de äro berättigade till befordran i den ordning de blifvit i skolan inskrifna. AUfven dessa behöfva dock icke stå sysslolösa. Dels få de tillfälle se sig före något, dels kunna de biträda någon syster, bror eller annan nårmare bekant utaf de redan befordrade, eller ock förrätta sådana allmänna arbeten, som stundom förekomma utom indelningen. Tvänne af de pålitligaste af barnen erhålla såsom förtroende-uppdrag att utlemna och mottaga den redskap, som vid arbetet begagnas. Sedan hvar och en sålunda fått sitt stycke, går arbetet hela sommaren med lust och gamman. Ingen vill vara den sämste, utan hvar och en söker ha sina stycken snyggast. Under den tid af en månad, som skolan under sommaren upphör, samlas barnen i skolträdgården hvarje lördagseftermiddag för att rensa, skyffla och kratta samt vattna m. m., och, då torkan är långvarig, dessutom en eller två gånger i veckan. Den tid bären äro mogna, skördar hvar och en sina buskar och använder frukten efter eget godtfinnande. (Oärlighet härvidlag straffas med numrets förlust och nedflyttning bland nykomlingarne, första gången; 2:a och följande gångerna med förvisning från trädgården på längre eller kortare tid.) När hösten och skördetiden kommer, hopsamlas de utsatta nummerstickorna och arbetet blir återigen gemensamt, under något trägnare tillsyn. Skörden af köksfrukterna försäljes, och inkomsten användes hufvudsakligen till belöningar. Vid början af det gemensamma höstarbetet hålles syn, för att bestämma, hvilka som bäst vårdat sina stycken, dervid nägra af de bästa barnen utnämnas till synemän. På grund ) Barnens antal 1858 voro 42; 1859 voro de 52.