ad Rn 3 dagsmännen varit med allmänt deltagande väntade och mötts med festliga tillställningar och frågande blickar; ty alla hemmavarande valmän och kommittenter ville naturligtvis höra hvad nytta man haft af sina utlagda riksdags-pengar, d. v. s. af sina riks-ombud sjelfva, bättre än af spridda och osäkra tidnings-berättelser, i sammanhang få veta det allmänna af riksdagens gång och förhandlingar, de ville erfara af hvad tanke deras ombud varit i vissa hufvudsakliga frågor, huru deras orts vigtigaste angelägenheter och lemnado uppdrag blifvit skötta och bevakade samt till hvad resultat man ändtligen kommit med allt detta; Ja, man ville ock veta hur Kungen mår, huru årsväxten varit i de öfriga landskaperna, om vi ännu längre få sitta i ro för krig och örlig, hur det står till i Stockholm, huru det är med brödrafolket, o. s. v. För att då få visshet häruti, har man ock, som sagdt, mångstädes på fasta landet genast mottagit sina hemkomne riksdagsombud med sammankomster och högtidliga gillen, der man visserligen ätit och druckit, men ock under skålar och tal fått förnimma riksmötets allmänna resultater, hvad egen ort vunnit derpå samt hvad deras riks-ombud duga till och mäktat uträtta. Utom det att ombuden haft fägnaden att sålunda redogöra för sin verksamhet, är der ock tillfälle för orten att offentligen tacka sina ombud för deras hafda möda och uppoffringar i följe af riksdagsvärfvet, med frånvaro från familj och affärer, hvilket stundom medfört stora kostnader: mången anar ej hvad obehag, trassel och spring riks-ombudet haft för att kunna uträtta något. En sådan middag eller sexa med sin glada stämning i lefvande allmän-anda och lifligt framförda riksmötesberättelser är väl värd omaket; ty hvilken upplyst samhälls-medlem i det fria Sverige vill ej veta hur det står till med Fäderneslandets vigtigaste angelägenheter, huru lagen blifvit förbättrad, skatterna använda, huru religionen blifvit värnad, rikets försvar bättre ordnadt, huru vår handel och konstflit stigit, jordbruk och alla näringar tilltagit, huru vår urgamla folkfrihet och upplysning med förnuft och rätt allt fastare grundas, m. e. o. huru allt inom gamla Sverige sedan förra riksdagen lyckligen utvecklats till ett bättre i en trygg framtid under ett vist regemente och en ädel Konung, som vill att land skall med lag byggas?? Visst äro alla män af ett fosterlandälskande folk lifligt hågade att förnimma allt detta af sina egna fritt valda, ärliga och betalda ombud, mundtligen och personligen, hellre än att höra deras upplysta och välvilliga ord och hela riksmötets allvarsamma förhandlingar rätt ofta i dåliga och illvilliga tidningar förvridna och förlöjligade! Derföre är det ju tydligt att Svenska folket, såsom det ock redan skett på många ställen, sålunda önskar få veta det allmännas ställning genom dylika efter-riksdagliga berättelser, såsom det ock är naturligt, att de valda ombuden sjelfva gerna önska och lätteligen kunna på det sättet kortligen redogöra för sina stora och riksvigtiga uppdrag. Men, skulle man af småsinne eller dåsighet så litet bry sig om det allmänna, att man icke komme sig till ens att sålunda förnimma sina egna ombuds riksdags-arbeten, utan blott barnsligt klagar öfver att de utbetalda riksdags-afgifterna äro stora penningar, då kan man med bäfvan tycka, att dessa enskildta medborgare — Gud förbjude att hela folket vore sådant! — knappast NN —L ! ä—äh V NV.Y;-—