Gotlands läns nya tidning – 15 november 1860, sida 2

— I stergothland förehafves en arsfsdelning som torde vara en af de i anseende till värdet mest betydande inom Sverige. Enkefriherrinnan Adelsvärd, som nyligen aflidit på Adelsnäs, siäges esterlemna en förmögenhet, som icke härer kunna uppskattas lägre än till cirea 4 åZ5 millioner R:dr, och hvilken nu i lika lotter delas mellan hennes son, öfverste-kammarjunkaren m. m. frih. Seth Adelsvärd, förut innehafvare af Atvidabergs sideikomiss, och hennes måg, grefve A. Stackelberg på Stensnäs. Hit hörer, utom flera stora possessioner i Östergöthland — såsom Norsholm, Björkvik m. m. äfven Öfverums bruk och underlydande många hemman i Tjust. Friherrinnan Ådelsvärd, sjelf af ringa börd, insattes genom testamente af sin man, som ansågs såsom Sverges måhända rikaste magnat, vid hans död till egarinna af alla hans egendomar utom fideikomisset. Hon har alltsedan fört ett stilla, indraget lif, bemärkt endast genom den godhet och omvårdnad, som kommit hennes talrika underhafvande till del. — Svensk litteratur i utlandet. S. E. T. berättar, att biskop Anjous historia om kyrkoreformationen i Sverige blifvit öfversatt på engelska af theol.-doktorn IIenry M. Mason och öfversättningen tryckt i Newyork 1859 (668 sidd. 8:0). Öfversättaren tillhör den amerikanska episkopala kyrkan, hvilken, såsom bekant är, lägger en synnerlig vigt på den apostoliska hiskopliga successionen. Då denna succession verkligen finnes i Sverige, churu svenska kyrkan anser saken vara alideles likgiltig, och då vår kyrka är, utom den episkopala i England och i Norra Amerika den enda protestantiska, i hvilken detta förhållande eger rum, hafva de episkopala kyrkorna i båda de sistnämnda länderna under sednare tid visat stort intresse för svenska kyrkan och sökt med denna komma i närmare gemenskap. Redan på 1340-talet blef en engelsk prest, mr Palmer, hitsänd i detta ändamål, och öfverensstämmelsen äfvensom olikheten mellan de båda kyrkorna blef föremål för flera i England utgifna skrifter. Under de senaste åren har denna fråga upptagits i Norra Amerika, troligen icke utan anledning deraf, att flera i Sverige ordinerade prester dit öfverflyttat och Episkopalkyrkan derstädes velat komma till klarhet öfver det förhållande, i hvilket den kunde anse sig stå till dessa. Öfversättaren omnämner ock i föret: alet, att den episkopala amerikanska kyrkans he dlut om öppnande af en gemenskap (intercourse) med den svenska kyrkan närmast föranledt honom att i öfversättning utgifva detta arbete samt dertill foga åtskillige bilagor. Bland bilagorna finnes en mycket kort öfversigt af Svenska nationens omvändelse till christendomen; ett bref till öfversättaren från domprosten d:r Knös, i hvilket denne fullgör öfversättarens begäran att framlägga den historisk: bevisningen för ofvannämnda apostoliska anecession; U tdrag af Svenska kyrkohandboken (kapitlet om den offentliga gudstjensten) och en framställning af Svenska kyrkoförfattningen och dess historia, ur domprosten Knös på tyska utgifna skrift. — Den direkta telegrafförbindelsen mellan Sverige och Ryssland, via Torneå, öppnades med S:t Petersburg den 1 November och kommer med öfrige ryska telegrafstationer att öppnas d. 13. — Dagbladet berättar, att under loppet af de sistförflutna 8 dagarna hafva i poliskammaren 28 personer blifvit fällda för öfverdådigt körande.