tarflighet var så nätt, så treflig, så ren och fridsull, och när den unga nu blomstrande flickan sjönk till den åldrigas bröst, för att der gråta ut sin smärta, blandades deras tårar; men tröstad och tälmodig vandrade den unga tillbaka till det sorgsna föräldrahemmet. (Forts.)