gen intog på sängen. belåten; hon hade tråkigt, hon fann landet enformigt, slog boken i väggen och började gråta... Då beslöt mamma i sin förtviflan att ställa till en bal. Och der dansades till dager ljus, och bland gästerna befann sig en ung handlande från staden, ogenerad och uppnäst, hvilken nyss börjat sin bana; han ny ttjade lorgnett och glacchandskar, läspade sitt ,ta mej tusanalldeles som Rosalie läst i romanerna att min af verld bruka ... Med ett ord: Herr Svasselin var förtjusande och Rosalie förälskad. Suckar, tårar, böner, knäfall etc. och inom några månader var Rosalie Träbom fru Svasselin. Till Hultinge, samma socken inom hvilket herrskapet Träbom bodde, hade emellertid kommit en ung, hygglig skollärare, hvilken fattade en varm och uppriktig kärlek för Anna, som nu, aderton är gammal, vuxit till sig betydligt och var lika enkel och okonstlad som systern inbilsk och kokett. IIan anhöll hos föräldrarna, säker om Annas morgnarne upp med kaffet, hvilket Rosalie dagliMen oaktadt allt detta tycktes Rosalie icke eget samtycke, om hennes hand och fick — korgen, sedan baåde herr och fru Svasselin förklarat sig på inga vilkor vilja inga i något slags slägtskap med en så underordnad varelse som en skollärare. Denne drog sig sårad tillbaka, men kärleken lefde dock lika frisk i hans hjerta, och Annas ögon