Gotlands läns nya tidning – 11 maj 1860, sida 2

Article Image
HTDCLels ndVandignhet. (Af Maria Sophia Sehwartz.) Arbetet är konsternas moder; utan arbete finnes icke något framitskridande. Locke. Menniskans inverkan på sina likar sker på två sätt, antingen genom malt eller inflytande. Lagen är det språk, hvarigenom makten talar, och har endast afscende på våra yttre förhällanden. Inflytandet åter har en mera vidt omfattande karakter, emedan det inverkar på vära känslor, tycken och vanor. Det ir genom detta, som qvinnans roll i lifvet är så betydelsefull både i enskildt och samhälligt afseende. i Blicka vi uppmärksamt omkring oss, skola vi lätt finna att malten endast bestämmer öfver såra handlingar, utan att dess välde sträcker sig till värt inre; ty med maktspråk kunna vi icke förändra grundsatser och känslor. Emot makten kan menniskan göra motstånd; men emot inflytandet, som tyst och oförmärkt inverkar på henne, kan hon icke skydda sig, utan beherrskas helt och hållet deraf, så att det bestämmer öfver riktningen i hennes karakter. IIvarigenom hemtar sjelfva kristendomen sitt välde öfver vår inre menniska? Är det genom de bestämda buden? — Nej det är genom det gudomliga inflytandet af dess milda läror, som ifrån barnaåren inverka på våra hjertan och vårt förstånd, så att de växa fort i vår öfvertygelse och grundar denna djupa och orubbliga tro, hvilken sedan utgör vår styrka i lifvet. Af ofvanstående finner man således att de, som genom inflytandet verka på mensklighetens utveckling, hafva en stor ansvarighet, och på den beror det, om framåtskridandet till förädling går långsamt. Det är således qeinnuans fördelaktig: eller ofördelaktiga inflytande, hvaraf vår högre andliga utveckling beror. Nå vil, gifs det någon högre utveckling utan arbete? Nej. — Arbetet, se der den talisman, som gör mannen stark och miiktig; och den enda kraft, hvarigenom qvinnan befrias från den slapphet, veklighet, ytlighet och det begär efter nöjen, som nu förnedrar henne och gör att det inflytande, hon utöfvar på det växande slägtet, motverkar dess förbättring i moraliskt och sedligt afseende. Förr än qvinnan från den högsta, till den lägsta, sjelf klart inser att äfven hon är född till verksamhet, kunna vi ingenting gagneligt hoppas af henne såsom uppfostrarinna. , Vi äro alla länkar i en stor kedja och måste söka att uppfylla vår plats i den. — Ingen menniska eger rätt att gå genom lifvet, utan att hafva sökt att fylla sin bestämmelse. Det är ett förfärligt misstag, då vi tro att hög rang, skönhet och rikedom berättiga qvinnan att framsläpa sina dagar i gagnlös lättja. Bort det. — Dessa företräden böra vara medel, hvarigenom hon lättare kan ernå verklig bildning; utvidga sin praktiska verksamhet, och frikostigare utöfva menniskokärlek. Men är detta verkligen fallet? Vi ställa denna samvetsfråga till våra lyckligare medsystrar. Tyvärr, måste de, så vil som vi å deras vägnar, besvara den med nej. Och likväl hafva just de svenska qvinnorna ifrån tronen haft de vackraste exempel af sannt qvinliga dygder, verksamhet och huslighet. Vi hafva haft och ega drottningar, som i detta fall gifvit oss de bästa föredömen, och ändå har den rik: qvinnan qvarstannat på den låga ståndpunkt, som ———— —— 2 .; oo Dot 5rv då du Jan Anda anm O:: A:;12

11 maj 1860, sida 2

Thumbnail