Gotlands läns nya tidning – 27 april 1860, sida 2

män? Ej heller skall man allt för mycket tala om bristande kapitaler; ty det är ofta bättre att dessa finnas i hufvudet än i pulpeten. Och när man säger: hade jag bara en million att börja med, — — —I, så mena andra, att det är rättare för en affärsman att sjelf förvärfva sig en stor summa än att få den till skänks, hvilket i alla fall hvarken försäkrar den enfaldige om ett fortsatt välstånd eller är af mycken nytta för samhället. Osta hörer man ock s. k. affärsmän i det allmänna ropa på hushålla, hushalla (hvilket dock är något helt annat än att snåla), men sällan förnimmer man dem föreslå och genomdrifva något som är för rörelsen produktivt, ifall detta fordrar minsta plan, kostnad eller förlag; hvilket ju är det samma som att vilja mjölka kon, men i möjligaste måtto knoga på fodret. Ja, man undrar ock storligen på att icke vår: affärsmän kunna genom association eller fabrik något producera, utan blott veta att vid disken plocka bort de kontanta styfrarna som finnas i Landet: då är man ju en helt och hållet tärande och icke närande medlem af samhället. Nej, samhället fordrar, och med skäl, att handelscorpsen såsom sådan skall mäkta något uttänka för allmänna rörelsens lifvande, i gemensamma öfverläggningar utfinna nya medel till förvärf, sysselsätta våra arbetare, ändra misstagen i affärerna och klokt använda de många tillgångar Landet verkligen eger. Så hafva ju förr ganska mångs affärsmän här gjort utan så stora kapitaler i början och blott genom drift, omtanka och en prisvärd tarflighet i lefvernet lyckats förvärfva sig en solid ställning, bland hvilka man utom andra åter kan nämna bröderna Donner, som här födde ett helt litet borgerskap af handtverkare, sjömän och arbetsfolk, men hvilka dock, oaktadt deras stora förmögenhet, helt tarfligt gjorde sina landtresor i tvärstig-vagn. Man ser ju här alltid, äfven just nu, hur den trefne och hushällsamme affärsmannen bergar sig godt. Men, utom deras vidsträckta handels-rörelse, drefvo dessa ock skeppsbyggeri, såpsjuderi (hvilket drefs genom T. Lang i Kopparsvik, då ända till 1,000 fjerdingar såpa producerades på året) samt tobaksoch segelduksfabrik (med T. Segerdahl), hvilket sednare verk isynnerhet gaf god förtjenst åt fattigt folk, då den förestods af N. Klingwall, som då hvar lördag kunde till spinning utlemna ända till ett skeppund hampa. Ett kattuns-tryckeri med histmangel har ock här fordom funnits; äfvensom ett större garfveri, inrättadt af C. A. Engeström Å II. P. Löfvenberg, samt ett sockerbruk af Consul C. Chasseur, d. ä. — Vi medgifva gerna, att det då var andra och bättre tider; och att enskilta oftare för sin del kunna göra goda affärer än det alltid är möjligt att lifva rörelsen i ett helt samhälle. Men, ehuru det är rätt och naturligt att hvar och en i handel, såsom i allt annat, ser på sin billiga fördel, ville vi dock så gerna se en höjning i tänkesättet från blott egen nytta till ett allmänneligare samhills-begrepp, som allena leder till allas och det helas utveckling och förkofran; så att, då ganska många köpmän här finnas med goda affärs-hufvuden och rätt solid kapital-styrka, man ej så ofta måtte använda detta till blott enskilt förvärf, utan låta dessa tillgångar af medel och insigter, samlade och utvecklade genom samtal och öfverläggningar inom corpsen af redbara och upplysta handlande, få verka till lifvande af den allmänna rörelsen, vare sig genom bildande af bolag (såsom i många an— -—— —ÖQZ———— ——, i