Gotlands läns nya tidning – 5 januari 1860, sida 2

hvars grundsats är den, att ungdomens fysiska och i sammanhang dermed militära bildning skall ingå som en hufvudsak i hela vårt uppfostringsväsende, ställas under statens nppsigt och på statens bekostnad befordras. Detta skulle åstadkommas på följande sätt: en kommission borde bildas, som, ställd under lämpligt ministerium, egde vården om svenska ungdomens fysiska och militära uppfostran. Under denna kommission skulle ställas myndigheter, som öfver hela landet, hvar i sin ort, hade att ordna, leda och öfvervaka gymnastikväsendet och vapenöfningarne. I städerna skulle dessa myndigheter bestå af militäroch gymnastik-direktioner, hvilka, oberoende af eforer och lärarekollegier och endast sorterande under centralkommissionen, skulle sammansättas af en högre officer såsom militär-inspektör, af militärinstruktör och gymnastiklärare, af de offentliga och enskilda skolornas rektorer, af representanter för kommunen och andra lämpliga medlemmar, i enlighet med en af vederbörande fastställd plan. Såsom minimum för gymnastiska och militära öfningar, skulle en timma om dagen för hvarje lärjunge anslås. Allt efter olika årstider och väderlek skulle denna timma anslås åt pedagogisk gymnastik eller militär-öfningar; dock så att under höstterminen minst tre timmar i veckan egnades åt pedagogisk gymnastik och under den vackrare årstiden lika många timmar åt militäröfningar i fria luften. För öfningar i större massor, till hvilka alla platsens skolor borde förenas, vore det tillräckligt att anslå ett par dagar om året. En kurs-indelning skulle fastställas, lämpad efter klasserna i skolan, så att då lärjungen genomgätt dessa, han äfven bluvit inöfvad i evolutioner i större och mindre afdelningar, handgrepp med geväret, skjutning, bajonettfäktning, 0. s. v. Samtidigt härmed skulle en theoretisk kurs vara genomgången, i hvilken de till linieofsicerares bildning nödiga ämnen, jemte de första elementerna af gymnastikvetenskapen, blefve inhemtade. Efter slutade studier skulle ynglingen förses med intyg af direktionen, hvilket intyg berättigade honom till anställning som bevärings-officer, sedan han under ett beväringsmöte blifvit pröfvad och af regements-chefen föreslagen till sådan grad. — Detta hvad städernes elementareller dermed jemförliga skolor beträffar; 1 städernas folkskolor skulle äter genomgås de soldatbildningens första elementer, som annars upptoge hela den tid som nu är anslagen åt beväringens öfningar. Ett försök, som i denna väg gjorts med folkskoleungdom i Göteborg, hade redan efter en kort tids öfning krönts med en framgång, som ingifver de bästa förhoppningar om hvad som under 3—4 ars fortsatta planmässiga öfningar kan inhemtas. Men sedan denna klass af stadsungdomen inträdt i yrkena, anställts vid fabriker m. m., skulle den allmänna militära uppfostran och undervisningen likväl fortsättas genom att årligen någon tid härtill afseddes, och så fördelades, att mästares och arbetsgifvares anspråk på de ungas arbetskrafter icke lede förfång. Om ock endast några aftnar under den varma årstiden härtill användes, så kunde dock härmedelst någorlunda färdighet bibringas ynglingen, innan han uppnått beväringsåldern. (Forts.)