Gotlands läns nya tidning – 9 december 1859, sida 2

ett försämradt klimat. — Nister Gotland sin skog, som Gud gifvit det till ett naturligt skydd, kan vår vackra, fruktbara Ö i framtiden bli en ödemark! Man har sålunda glömt, att, enligt ordspråket, nskogen är fattig-mans bästa tröja och Landets fägring och styrka samt hvad de gamla lagarna härom visligen stadgat. I kyrkornas grofva takresningar och några gamla byggningar kan man ännu se hvad grann skog här fordom fanns på Landet; och af våra få stor-träd, som dels ännu lefva, dels luta till fall eller nyligen fallit, må här blott nämnas: Hörsne-Eken, som är tretton och en half aln i omkrets; Eken uti Prest-storängen i Låista, 13 alnar tjock, uti hvilkens murkna stam tvenne oxar kunna stå; LunderhagaEken i Fleringe 10 Å aln.; Högbro-Eken i Roma 3 alnar och 16 tum; Ava-Iken på Fårö 8 alnar och 8 tum; Myr-åker-Iken vid Gullgarda i Rone, som, alldeles rutten och ihålig, nedhöggs 1839, och då var omkring tolf alnar tjock, såldes för 10 R:dr och gaf tjugotre lass ved; samt den sköna, nu försvunna lunden af en 20, 30 Ekar (uti Miekels-ängen i Wänge) af från 7 till 10 alnars tjocklek, efter hvilka de qvarstående ,stumlarna, liksom öfvergifna kunga-säten, visa hvilka väldiga skogens herrskare thronat på den drifvande Gotländska jorden. Den äfven nu fallna DalhemEken lärer dock varit den största af dem alla och om hvilken ordspråket är: tjock och vid som Dalum-Ajk.t Vidare, en fullt frisk Tall vid Bäjskes i Bunga, hvars stam är sju och en half alnar tjock och nio alnar vid roten; Årrgu-hauTallen på Fårö, 5 alnar och 8 tum; VFannsaAsken på Fårö, ett bekant sjömärke, 5 alnar tjock; ett 16 alnar högt Ene-träd uti Barrs-änget i Bunga, hvars stam 14 aln öfver marken, är två alnar och 16 tum tjock; Austers-Björken på Fårö, som blåste kull 1820, var slutligen 4 alnar i omkrets aln öfver roten; samt i Wisby, det majestätiska Valnöt-trädet (just der nya skolhuset nu står), som fälldes den 11 Jan. 1855, hvars stam, der den var smalast, var sju alnar och en tum i omkrets och af hvilken en tre tum tjock skifva förvaras uti Läroverkets Samlingar; samt det nu största Valnöt-träd på Gotland (i Agrellska gården i Wisby), som, 2 alnar öfver marken, är 6 alnar tjockt. Så gifmild är här den hulda naturen; men sjeltva understödja vi föga hennes alstrande drift. T. ex., då gran-skog ej alls växer på Fårö och icke söder om Alva och Rone, men man för att utreda en båt till fiske och annat ej kan undvara granträd, är man dock så liknöjd, att, hellre än att utså frön af några tusende kottar och således snart få granskog på nära håll, skaffar man sig hellre vid hvarje nytt behof, men med mycket större besvär och kostnad, det nödiga virket. — Det nyttiga och vid vattendragen prydliga Alträdet (äll) växer nu här blott på Fårö, Wishorgs Kungs-ladugård och vid Furubjers i Tingstäde; men hvarföre har man ej planterat det öfverallt på Landet vid stränder och vattendrag och helst på våra nakna myr-fält? derföre att man aldrig tänkt på en så enkel sak. — Ej sällan måste fåren uti ,Stor-Södret, på Carlsöarna och Fårön (hvilka gå ute hela vintern) lifnära sig af tall-rise, ,graun (ljung), ja, af svarta mullen; hvilken usla föda flerstädes lätt kunde utbytas mot de läckra löfven af ask och andra träd, som utan svårighet kunna planteras och växa hvar som helst. — I stället för att under några år afstänga flygsands-fälten på ,Ulle-hau (Fårö) NN DSS, Yi rn nn — svep ett kläde kring dig, så att du kan smyga dig med