Gotlands läns nya tidning – 11 november 1859, sida 3

gen — så berättar förevisaren af samlingarne — icke kunde tillåtas träda inför rådet i sin torftiga drägt och saknade mynt för att anskaffa en bättre, så erhöll han af rådet såsom gåfva en dyrbar och honom värdig. Sedermera hafva förstnämnda kläder med stor omsorg förvarats på rådhuset. — Der finnes äfven ett porträtt, visserligen af ringa konstnärligt, men så mycket större historiskt och, om man så får säga — psykiskt värde. Då Carl den tolfte under sin mångåriga vistelse utom Sveriges gränser ofta hemsände kurirer, hände det stundom att dessa styrde kosan till Liibeck, hvarifrån öfverfarten till Sverge lättare kunde verkställas. Men icke alltid stod Carl på bästa fot med det libska rådet, eller, hvilket kommer på ett ut, rådet stod ofta på bättre fot med Carls fiender. Politiken föranledde derföre rådet att, när kurirer från konungen uppsnappades, sätta sig i besittning af de bref och depescher, som de medförde. På detta sätt föll i rådets händer det porträtt, hvars historiska värde vi ofvan antydt. Förhållandet med detsamma är, att då Carl vistades i Bender och tiden blef honom lång, hvarpå ingen kan undra, så föll han på deniden att sjelf måla sitt porträtt, och hos honom var, såsom Tegnr säger, ,beslut och handling ett. Han assände det derefter såsom gåfva till en af systrarne i Sverige. Men oturen ville, att den kurir, som förde det med sig, nppsnappades i Liibeck, der rådet tillegnade sig detsamma. En af stadens syndici försåg det derefter med en egenhändig anteckning, hvaruti intygades, på grund af det bref, som medföljde porträttet, att detsamma var måladt egenhändigt af konung Carl. Det är till formatet icke stort och måladt i vattenfärger, men ehuru det icke förråder någon konstfärdighet, har det dock en viss likhet med originalet. Vid ett närmare betraktande af detta porträtt får man en förklaringsgrund till allt det bizarra i denne konungs karakter. Porträttet vårdas med största omsorg och förevisas icke för alla resande, som beskåda rådhusets samlingar. Om svenskar vilja beskåda detsamma, så tillråda vi dem att ställa sig under vår dervarande välvillige konsuls protektion. Ganska många samlare af kuriositeter hafva begärt att få kopiera oftanämnda porträtt, men den höga senaten har derpå alltid svarat ett obevekligt nej. Då hertigen af Östergötland i Juni månad 1 va — — a t 1857 med sin gemål återvände från Nassau och . passerade LUbeck, gaf den höga senaten för furh steparet en lysande måltid. Då besåg fursteparet samlingarne på rådhuset, deribland äfven det of1, tanämnda porträttet, hvilket högligen intresserade , dem. I anledning deraf beslöt senaten att låta taga tvenne fotografier af detsamma, hvilka, in1, sattade i dyrbara ramar, sedermera till de begge åfurstliga personerna öfverlemnades. Dessa begge we efterbildningar äro de enda som finnas af det gkuriösa porträttet. la — Den äldste man i verlden lär vara kapiten n Biroux i Belgien. Moniteur Belge berättar, att i han är född den 9 November 1709 och således nästa 9 November 150 år gammal. När befrielsekriget kallade belgierne under vapen, trädde far Birous, då 121 år gammal, i ledet af fosterlana dets försvarare och uppsteg till kaptensgraden. ng — En ung herre rökande en sin Havanna-eigarr, c vandrade långsamt på gatan i en fransysk stad. ot Efter honom går en herre med glad min, som helt ogeneradt tog näsduken ur den förstnämndes BA LP 1 so aldriö-