Göteborgsposten – 12 december 1874, sida 1

ISKA annonser KOUMLP lv 0re pr fac. AFF 2— Det är utan tvifvel, att efterfrågan på penningar visat sig i tilltagande, men här på platsen åtminstone torde med allt fog kunna sägas, att tillgången å sådana vexlar, som representera gjorda köp, ingalunda är särdeles stor. Deremot är efterfrågan på lån mot diverse hypotek och på förlagslån för drifvande af industrielle företag ganska betydlig. Det ligger också i sakens natur, att de många stora anläggningar, som under de förflutna gynnsamma åren blifvit påbörjade och nu äro fullbordade, tarfva driftkapital. Det är likväl, hvad bruksrörelsen beträffar, anledning förmoda, att de nedåtgående priserne hafva för denna gången sett sin lägsta siffra; men i alla fall stå inom denna näringsgren tillverkningskostnaderna ej i något skäligt förhållande till det försäljningspris, som kan erbållas. Hela landets äring torde kunna benämnas medelmåttig ; deraf framgår, att någon synnerlig försäljning af spanmål till utlandet, åtminstone icke på långt när i jomförelse med hvad, som egde rum under nästlidet år, torde vara åts förvänta. Deremot bar nationens bögt uppdrifna konsumtionsförmåga under nästlidet år blitvit tagen till rättesnöre för inskrifningen i år af utländska artiklar. Det är således icke gifvet, att hvad som insförkrifvits kommer att under vintern konsumeras, men betalas af inportören skola varoraa i alla fall, och denna betalningsskyldighets verkställande bidrager att uppjaga räntan och fördyra det förlagskapital, hvaraf våra näringar äro i behof. Nu har under de förflutua goda åren det föreställningssätt gjort sig gällande, att den som arbetar bra och har goda inkomster gerna kan kosta på sig hvad som helst och behöfver icke det minsta, som man säger, se på sina utgifter. Men detta är ett misstag. Må det tillåtas oss anföra en liknelse: För några år sedan anträffade vi på en norrländsk ångbåt, under en resa, en väderbiten norrlänning som satt och smålog klädd i pels. Detta tilldrog sig allas uppmärksamhet, ty det var en vacker höstdag och icke kallare än att många andra promenerade på däcket, klädda i sommarpaletåer. En medpassagerare äfventyrade slutligen att ställa en fråga till den bepelsade mannen, hvarför han i vackert väder nyttjade pele? Norrlänningen genmälde helt lugnt: Åi sådant väder som detta skall man nyttja pels, ty då förslår dep; midt i vintern hjelper ingenting.) På enahanda sätt torde med allt fog kunna sägas att, när man har goda inkomster, förslår det att spara och afsätta något till kommande dagar, hvaremot när man bar knappa inkomster det icke blir möjligt att spara, huru allvarliga bemödanden än må göras. Det är visst en stor tillfredsställelse att erfara. det depositbanker under senare åren blifvit af allmanheten anförtrodda betydliga kapitaler, och är anledning tro att en våsentlig del af dessa kapitaler äro besparingar; men tager man i betraktande den betydliga konsumtionen, så ligger den förmodan ganska nära till hande, att de besparingar som blifvit gjorda endast utgöra en bråkdel af hvad som kunnat baaparas-. Dock, bättre sent än aldrig, och om dessa rader kunna förmå några af våra ärade läsare läsare att taga i öfvervägande, huruvida det icke vore skäl uti att söka genom egen sparsamhet åstadkomma en lindring i de högt uppdrifna prisen, hvilka man vog söker att bibehålla, oaktadt arbetsförtjenst och annan inkomst visst icke svara deremot, så skola vi anse oss med denna uppsats ha gjort en mycket nyttig gerning. Mediet, att enhvar söker att bespara sig åtminstone några onödiga utgifter, är ofelbart till att upprätta den störda jemvigten mellan de inkomster och utgifter eom betecknas af ezport och import. Att denna jemvigt är rubbad, derpå äro höga kursnoteringar på vexlar i utländekt mynt och höga diskontosatser i bankerna alldeles omisskänneliga tecken. ) Anekdoten är icke fullt å propos, då den hederlige norrlänningen, såsom Baken bär framställes, icke synes hafva haft någon fullt giltig orsak för sin öfverdrifna försigtighet och dermed icke uträttat något för sig eller andra gagneligt. Kanske hade liknelsen varit mera anslående, om en del af herrarna i sommarpaletåerna förkylt sig. (Red:s anm.)