Göteborgsposten – 9 december 1874, sida 2

Planeten Venus gåvg förbi solen, I dag bar den menskliga vetenskapen en märkedag som få, ty det är i dag som planeten Venus gårng förbi solskifvan skall ega rum — denna vigtiga tilldragelse för hvilken ej blott Fravkrike, England och Tyskland, utan äfven Ryssland och Förenta Staterna vidtagit storartade förberedelser. Också gäller det ingenting mindre, än att genom iakttagelse af dagens märkliga företeelse på firmamertet söka vinna ett utkast till en riktig karta öfver solsystemet efter en bestämd jordisk skala. Keplers tredje lag, enligt hvilken man kan efter de för närvarande mycket väl kända omloppstiderna beräkna förhållandena med alla planeters och periodiska kometers afstånd från solen, afgat visserligen en noggrann bild af ordningen i vårt system. Men hvarje fram ställning af detsamma, den må vara aldrig så riktigt grundad på de bekanta förhållandena med alla planetora afstånd från solen och på formen för deras banor, har endast ett relativt värde, ty den saknar den skala, som vi bruka använda vid framställnipgarne af alstånden på jorden och hvilken allena kan gifva oss en riktig föreställning om föremålens utsträckning och längd. Dertill kommer ett kanske ännu vigtigare woment, än atstånden, neml. hastigbeterna med hvilka man f. n. likaledes endast kan boräkna de ömsesidiga förbållandena, men icke det abgoluta med jordiskt mått framställbara värdet, Hittills känna vi endast solens afstånd från jordens säkert på ungefär 120, 000 geogr. mil när; men de bjelpmedel, som sedan Venus sista förbigång år 1769 tillflutit den iakttagande astronomien, äro så betydande, att man med bestämdhet kan räkna på, att osäkerheten skall minskas till 30,000 mil. Och då skulle vi sålunda känna solens samt alla planeters afstånd jemförelsevis noggraunare, än vi nu känna ZEtoas eller Montdlanes höjd.