Göteborgsposten – 9 december 1874, sida 2

Å Från Iufvudstaden. Uilitäruppvisning. Förliden lördag egde inför H. M:t koaungen, i närvaro af krigsministern, chefen för lifgardesbrigaden, generalöjenanten grefve Sandels, m. fl. högre och lägre officerare, uppvisning rum med Svea lifgardes underbefälsskola, hvilken denna sommar varit sammandrogen under kapt. sr.b. Wrangels befäl. Truppen uppvisades i exercis, gymnastik, bajonettsäktning m. m. och ådagalada särdeles vackra prof på deri vunnen färdighet. Dagen förut hade examen försiggått i aritmetik, praktisk geometri, reglementen, krigslagar och författningar, handgevärslära, taktik, fältbefästning, fältmätning samt förbandslära; och visade äfven i dessa ämnen de examinerade mycken insigt. Etter uppvisningens slut förklarade H. M:t konungen säväl för befålet som för truppen sin tillfredeställelee med skolars öfningar. Telegrafverket. Den nyutnämda chefen för telegrafstyrelsen, generaldirektören Nordlander, mottog i förgår på middagen uppvaktning al styrelsens embotsoch tjenstemän samt personalen vid Stockholms telegrafstation. FPresterskapets enkeoch pupill kassa. Till ledamöter i nämda pensionsinrättning styrelse har K. M:t förordnat pastor primarius C. M. Fallenius (ordf), reg. past. S. H Almqvist, kyrkoh:e A. Sjöding och J. V. Björnström samt ektor F. W. Hulltman. Teaternyheter. Dag. Nyh. för i går innehåller följande intressanta nyheter från hufvudstadens teatrar: Stora Teatern. Barberareren i Sevilla väntas spart med mill Anna Strandberg som Rosina, br Ohlsson som Figaro, och kommer hr Westberg att på svenska KET sjunga grefve Almavivas parti. Afven förberedes Don Juan med br Willman i titelrolen, hr Ödman som Don Ottario och fru Willman som Donna Elvira. Dramatiska Teatern bjöd i la 8 på en debutant, m:ll Flodmark, som utförde Cecilias rol i sHan är inte svartsjuk! M:ll Flodmark visade sig ega en för en debutant bögst ovanlig scenvana och besvärades beller icke af någon rädsla, hvaraf foljden blef, att hennes bemödanden att gifva reliet åt rollen kröntes med den bästa framgång, som och af publiken vederbörligen uppskattades. Hon har en ypperlig figur, hennes utseende är tilltalande, hennes gester voro afrundade och bebagliga. I Mindre Teaterns salong såg man i lördags en åhörarekrets af större elegans än vanligt, bland annat Svea Gardes officerskår talrikt representerad, från öfversten till de yngsta underlöjtnanterna. En af deras kamrater, löjtnant F. von Heiand, bade komponerat musiken till efterpjesen och de ville med honom glädja sig åt den framgång han skulle vinna. Förpjesen var en bearbetning från tyskan. Den heter Miranda och framställer tvenne unga konstnärsämnens sträfvan att bereda hvarandras — och sin egen — lycka. Stycket har många fina situationer och många komiska. Det sågs och hördes med nöje. Efterpjesen är en bearbetning från franskan. Titeln: Löjtnanten och hans kalfaktor. Händelsen tillarager sig i en fransk landsort vid midten af förra århundradet. Vår ärade musikreferent lärer komma att utlåta sig derofver, hvadan vi nu endast säga att många nummer blefvo starkt applåderade och att allmänt bifall ljöd vid ridåns fall. Aila de i stycket 17 hufvudpersonerna framtrådde. Pabliken ville nu se hr von Heland för att betyga honom sin tacksamhet. Efter något dröjsmål framträdde br Bergström. Publiken nyfiken. Hvad skulle kan säga? Han gjorde en komplimang, bakom hvilken skalken syntes dold, och annonserade — att kompositören redan aflägsnat sig. Publiken fann sig småleende i den behändiga undanflykten. Den 8 k. Blanchos malmgård, den berömds skriftställarens sorna possession, utgö rande icke mindre än 3,400 qv.-fots areal, har helt nyligen af hans arfvingar blifvit försåld till byggmästaren C. O. Lundberg för en köpesnmma af 60,000 kronor.