Göteborgsposten – 14 november 1874, sida 1

lag olldades Ior bräånntortvens töorådlande ul, brännmatoriel ur vidsträckt synpunkt, lika användbart i den rikes väl ombonade salonger, som i den sattiges bristfälliga koja. Bland de inrättningar af detta slag, som uppstått och som utom dess är den närmast vår ort liggande, intager Wårgårda Kultorfsfabrik ett framstående rum. Fabriken har nu här skaffat sig ett särskildt upplag i en i Stora hamnkanalen framför f. d. Tullhuset liggande, flytande försäljningsbygnad, å hvars tak i stora bokstäfver läses: Kultorf. Tilloppet af köpare lärer under den tid af några veckor, som försäljningen der pågått, varit, jemtörelsevis, ganska stort, ett godt bevis på att fabrikatet ådragit sig allmänhetens uppmärksamhet och vunnit dess förtroende. Vidare har tort från fabrik i Falkenbergstrakten sedan flera månader här förekommit till försäljning. Detta fabrikat såldes i början billigare än Wårgårda-torfven, men — lefve konkurrensen! — egarne af Wårgårdafabriken ha nu funnit för godt att jemka sitt pris till likhet med den förra fabrikens. Naturligtvis kunna vi ej inlåta oss i något slags bedömande af företrädena hos den ena eller andra törfsorten, men man har sagt oss, att kultorfven lemnar mindre affall eller stybb och sålunda är renligare att använda vid uppvärmning af bostäder, och det är just de der renlighets--farhågorna, eom vi tro oss veta ha varit den värsta stötestenen för bränntorfvens införande i hushållen. Det gamla ordspråket: Lhomme propoas, mais la femme dispose! torde här vid lag lämpligt kunna öfversättas med: AHussadern, som inser den ekonomiska fördelen af saken vill, men matmödrarne, husjungfrurna och kokerskorna säga eett bleklagdt nej ! Vår mening är här naturligtvis icke, att, uppträdande som torstige riddare, upptända någon tvedrägtslåga ioom familjerna, långt derifrån, vi inskränka oss derför försigtigtvis till att anföra, hvad Wårgårda kultorfsfabriks anläggare sjelfva meddela till deras upplysning, som äro nog hushållsaktiga och fördomsfria att vilja begagva sig af deras fabrikat. Detta meddelande lyder, som följer: Kultorf är ett utmärkt bränsle, som brinner med klar och lång flamma, likasom ved, hvarför densamma med mycken fördel kan användas öfverallt, der ved nu begagnas, såsom i kakelugnar, koksapisär, kaminer, under destillationspannor etc. Kultorf är dessutom ett billigt bränsle. Omkring 25 centner eller 17 å 18 tunnor om 5 kubikfot 60 i brännvärde lika med en famn god hjörkved (8f.X6f.4 3f.), och kosta, då bel jernvägsvagn tages, vid Göteborgs station 70 öre pr cir eller kr. 17: 50, således ej mer ån hälften af hvad 1 famn björkved kostar, Fultorf förbrännes förmäaligast på rost,) som i vanliga kakelugnar kunna lösa insättas; dock bör iskttagas, att, ifall resten ej uppfyller hela kakelugnens bredd, igensättes mellanrummet med tegelsten, på det att små oförbrända torfbitar ej må kunna nedfalla i askan och förorsaka os, sedan opjellet är stängdt. Eldningen i kakelugnen eker sålunda: På rosten inläggas först några stickor eller litet näfver och erofvanpå kultorfven, hvaraf omkriog 50 st. kalor otsvara en vanlig brasa ved. Sedan stickorna äro ända och då brasan tagit sig, bör spjellet hållas mycket tillskjutet som går an, utan att os RPPr stär i rummet. Kultorf fordrar nemligen icke starkt rag för sin förbränning och dessutom är alltid förelaktigt att ej låta brasan brinna ut för hastig:. Torfvon behöfver icke och bör aldrig under förbränningen röras om med eldgaffel eller dylikt, — den förbrinner ändå helt och hället. Spjellet bör ej stängas helt och hållet, förrän brasan är väl utbrunnen och då ingen låga mera synes. Askan bör borttagas så ofta som erfordras, för att lufttillträdet under rosten må bibehållas fritt och obehindradt. Uti köksspisar bör ej inläggas för mycket på en gång. Vi tillägga endast, att en redan nu vunnen erfarenhet gifvit vid handen, att kultorfvens form underlättar luftens tillträde till eldstaden, hvarigenom otvifvelaktigt en jemnare och fullständigare förbränning måste ega rum och os förekommas. Användandet af torf till uppvärmning af bostäder, kökaspislar, bryggpannor o. dyl. har redan så småningom vunnit burskap på flera ställen äfven inom vårt land. I Danmark, Tyskland, Holland m. fl. länder användes torf nästan uteslutande för dylika ändamål. Slutligen kunna vi ej neka oss nöjet ait anföra ett nyligen i ÅAftonbladet infördt utlåtande i ämnet af en fackman, hvari det till slut heter: Torfven kan användas öfverallt, der ved eller stenkol brukas. — I Tyskland användes den i puddelugnar, som bränsle under jernvägelokomotiv, till frambringande af kol, är äfven duglig till beredning af lysgas, och den tid är nog icke så aflägsen, då den kommer att användas i masugnar. Öfverallt, hvarest torfindustrien rationelt bedrifves, herskar välmåga, ja mången statsekonom påstår, att Holland, sedan dess verldshandel aftog, hemtat sin rikedom ur sina torfmossar. — Äfven vårt land har stor tillgång på goda torfmossar, som deck ännu innesluta de slumrande milliarderna och vänta på kraftiga händer för att kunna tillgodogöras. Och nu lemna vi åt allmänheten sjelf att skapa sig ett omdöme om bränntorfvens betydelse ur nationalekonomisk rynpunkt med den fromma önskar, att motsträfvigheten i fråga om allt nytt, som på qvinnosidan aldrig uppenbarar sig, då det är fråga om krinoliner, chinjonger och demitermer, icke måtte lägga allt för stora hinder i vägen för en god, samhällsnyttig förändring i det gamla, slösaktiga uppvärmningsväsendet. Varmt och frikostigt, men också rättvist var det bifall, som egnades dir. Aron Hultgrens konsert i torsdags at en mycket talrik äbörarekrots. Så väl konsertgifvaren sjelf, hvilken, å en utmärkt flygel af Malmsjös fabrik, under astonens lopp gaf glänsande prof på bögt utvecklad teknisk färdighet, fin uppfattning, smak och mjukhet i utförande, som samtlige de honom biträdande skänkte åhöraren en verkligt njutningsrik, af intet missljud i det ena jeller andra afseendet störd musikafton. I morgon afton stänger Vinterträdgården sina portar. Företaget har rönt stor framgång hos allmänheten; det lärer dock, i följd af Fags förhållanda aj madfört nåvaon ekonomisk