Göteborgsposten – 14 november 1874, sida 1

turen till Villars dragoner m. m. I medlet af nästa vecka beger sig kapellet ut på konstresa, först till Lidköping under jernvägshögtidligheterna, derifrån öfver Skara och Sköfde till Kristinehamn och Filipstad samt vidare till Örebro, Norrköping m. fl. orter. Programmet för Musikföreningens fjerde abonnementskonsert nästa torsdag har följande, intressanta uppställning: 1:0) Leonora-ouverturen n:r 3 af Becthoven; 2:0) Sångnummer (antagligen af norska sångerskan fröken Holmbos); 3:0) Sista satsen ur Violinkonserten, E:dur, af Visuztemps, utförd af konsertmästare Sitt; 4:0) Sångnummer; 5:0) Ungerska solkdansar af Joh. Brahms samt till slut: Symfoni, C:dur, af Schubert. Dessa konserter ha, med rätta, allt mer stigit i allmänhetens gunst; det börjar nu, glädjande att omtala, so ut som om samhället, äfven i fråga om smak för musiken, vore stadt i en rask utveckling. Göta Par Bricol firar nästa tisdag på altonen 100:e årsdagen af Par Bricols stiftelse med en enkel högtidlighet i Frimurarelogens lokal. Festtalet kommer att hållas af d:r J. J. Biörklund. Om en annan festlighet af sällspordt högtidlig och egendomlig art, som dag kommer att firas, bli vi framdeles i tillfälle att yttra 088. Det torde emellertid vara allmänt bekant det meningen är, att gifva musikdirektör Israel Sandström, som i dag firar sin 50:e södelsedag, ett bevis på den aktning och vänskap han här förvärfvat eig under sin mångåriga verksamhet som offentlig och enskild man. I förbigående en hten anekdot. Någon yttrade på tal om en likartad fest å Bärby för riksdagsmannen Jöns Rundbäck: Nä, på den festen måste det redan i början ha gått lifvadt till... — Hur så? — Jo, i en beskrifning om festen heter det, att rommen voro öfverfylda och kaffet drucket. Af N. J. Gumperts Boktidning, Rapport till Litteraturens vänner, utdelades i går no vember-numret till allmänheten. Smaken är olika här i verlden, äfven i fråga om att tillkännagitva en menniskas bortgång ur tiden, men sällan ha vi sett något mera pompöst osmakligt än nedanstående Todes-Kundmachung i en Wienertidning: Joseph Pauly, chef för firman: J. Pauly Sohn, k. k. hof-sängklåders-loverantör tillkännagitver i sitt och nedan uudertocknade familjemedlemmars namn den för dem alla djupt bedröfliga underrättelsen om bortgången af hans innerligt älskade, oförgätliga maka, deras resp. moder, sväroch mor-moder, fru Helene Pauly, född Kromsall Distriktsskole Inspektris, Som Söndagen d. 17 Aug. 1873, kl. 2 3 på morgonen, afled i sitt 49:e lefnadrår och på det 28:e af ett lyckligt äktenskap efter smärtfulla lidanden och efter mottagandet af det keliga Sakramentet saligen insomnat i Herranom. Endast de, hvilka känt den bortgängna, kunna mäta djupet af de eterlefvandes Smärta. Den dyra förbleknades jordiska omhölje föres tisdagen d. 19 d:s kl. precis 4 e. m. från sorgehuset: Josephstadt, Lerchenfelderstrassej n:r 36 till Mariakyrkan och skall efter försiggången jordfästning på Schmelzer kyrkogården i egen familjegraf invigas åt den heliga hvilan. Dagen derpå, onsdagen d. 20 d:s, skola i ofvannämde kyrka kl. 9 f. m. tre heliga själamessor läsas för den aflidnas eviga frid. Fransisca Barbara Kraus f. Pauky, som dotter. Josephine Pauly, f. Karr, som svärdotter. Joseph Pauly Jun., Anton Pauly. som söner. August Kraus, som svärson. Joseph Pauly och August Kraus, som barnbarn. Man ställe som mots:ycke till detta en vanlig, engelsk dödsannons på tre, högst fyra rader! Godt samvete skall man ha för att kunna börja en notis eålunda som en aktad kollega i en närbelägen stad nyligen gjorde, nemligen så; här: Det är en glad() syn, som möter ögat, om vi gå endast några steg ut på bron, som förenar staden med —, i de hundratals änder, som simma i vassen etc. För några år sedan fingo Göteborgs stadsfullmäktige bland andra vigtiga frågor äfven besluta om, huruvida stadens tornväktare skulle under vandringen mellan tornen och hemmet oga rättighet att begagna stadens stöflar Danska inrikesministeriet håller för närvarande på att roa sig med ett ärende af samma högvigtiga beskaffenhet. Nestveds stadsfullmäktige ha nemligen anhållit om ministeriets tilllåtelee till att ett belopp af 32 kronor måtte få uppföras i stadens budget i och för omkostnader vid anskaffandet af ett par stöflar åt nattvakten. Under tiden får väl den stackars väktaren traska omkring i strumplästen! I Texas i norra Amerika bjuder skollagen att alla personer mellan 6 och 18 år vid vite skola bevista de allmänna skolorna. Huru orimlig denna förordning är, framgår bäst deraf, att läraren i en dylik skola från en af sina elever hade nöjet att mottaga följande skrifvelse: Dear sir! Jag har en man att sörja för och ett barn att passa på! Jag skall, utom dess, tvätta, koka och hålla huset i ordning, när skall jag då få tid att gå i skolan? Jag -beder derför, att den mig ålagda orättvisa plikten måtte bli mig eftergifven och att på det hela taget alla gifta måtte befrias från skoltvånget. Bresskrifverskan var 17 år gammal, men gift sedan ett år tillbska. Hos oss förekomma, dess bättre, mina damer, inga dylika dumma lagstadgande. Den vanliga skolan haw I lyckligt sluppit ifrån — men en kurs i Praktiska Hushållsskolan kanske icke skulle skada?! Det Konstoch Vaxkabinett, som f. n. af hr A. Litss förevisas i Haglunds Annex, är väl förtjent af uppmärksamhet både af stora och små. Det är icke så särdeles stort, men nästan allt, som fianes, är sevärdt. Främst sätta vi de mekaniska apgrupperna; hvilken som ser dessa elegant utstyrda apmenniskor känner sig ej böjd att obetingadt hylla Darwinismen? Bland vaxfigurerna utmärker sig i synnerhet afbildningen af Pius IX, bland de bättre af detta slag, vi varit i tilltälle att se. Särskildt intresse för svenska besökare eger