Göteborgsposten – 13 november 1874, sida 2

(Forts.) Litteratur. Vid en blick på dels de nya företeelserna inom vår bokmarknad, dels de prospekter och subskriptionsanmälningar som utkomma i dessa dessa dagar, framträder som en anmärkningsvärd omständighet, att våra större förläggare nu synas vilja okrida till utgifvande af stora, hittills för våra förhållanden så att säga kolossala verk. Detta förhållande måste naturligtvis i väsentlig mån ha sin grund deri, att våra förläggare nu erhålla så många afnämare hos den stora allmänheten, hvars läslust tilltagit, att de finna i denna sin ökade verksamhet ged uträkning. Men är det så, då är det äfven tydligt, att de måste till stor del vända sig till utlandet för begagnande af der befintliga litterära skatter, emedan det är redan nu ganska naturligt att, med all möjlig flit hos vårt eget lands lärde, vetenskapsmän och skriftställare, desses egna forskningar, flit och arbete svårligen skulle räcka till för att fullt tillfredsställa den sig ökande läslusten, hvilken återigen till någon del har sin grund i det raskt utvecklade undervisningsväsendet i vårt land. Vi måste derför, som sagdt, begagna oss af utlandets hjelpkällor, och vi se deri sannerligen ingen skada, liksom vi aldrig kunnat rätt förlika oss med den skråmessighet eller den andliga protektionism, som vill uppdraga kinesieka murar mellan de olika folkens litteratur, under det att dess anhängare kanske sjeltve i samma vefva föra stort tal om fallständig frihandel på det materiela utbytets område. Bland de prospekter som föreligga oss och för hvilka profhäften utkommit, kunna vi genast utvälja några, hvilka tillhöra arbeten, som det onekligen är en vinst för vår litteratur att hafva, men hvilka tvifvelsutan icke skulle hos oss utkommit, om man icke dragit fördel af hvad som redan förefinnes pröfvadt och godt i utlandet. Vi sade dessa arbeten vara en vinst för vår litteratur, derför att vi fösta stor vigt dervid att denna litteratur kan erbjuda det material, som allmänheten behöfver. Hittills ha nemligen större verk i många grenar icke funnits på vårt mål, utan bar den studerande ungdomen, som måst skaffa sig tillgång till det vetande de lemna, nödsakats att hemta denna sin kunskap i utländska verk. Tillgången till den allmänna bildningens lifavilkor har således icke varit fullt fri för alla, utan kräft som förutsättning kännedom i lefvande språk. Vi veta fullt väl, att denna kännedom kan vara ganska utbredd, men vi veta ock, att mängden helst söker att inhemta hvad den önskar genom det språks medium, som är dess eget. Med glädje se vi ock nu, huru inom familjerna och de enskildes boningar rätt vackra bibliotek växa upp med ganska omvexlande innehåll; och till och med till arbetarens hem bana sig de populära, på svenskt mål öfverflyttade verken väg, sålunda närande det allmänna bildningsbegär, som förefinnes och skall, antaga vi, mer och mer utveckla sig. Bland sådana har Uppfinningarnes Bok, utgifven från L. J. Hiertas törlagsexpedition, ett framstående rum, och få böcker af den omfattning somedetta verk, om ens någon, hafva ock kommit i åtnjutande af en sådan epridning. Men tror man väl, att det skulle utgitvits af svenska sakkunniga män, genom dessas egna afhandlingar? För visso icke. Men verket har uträttat mycket godt och skall uträtta ännu mera, hvilket den lätt kan inhemta som vill göra sig förtrogen med de bättre arbetarekretsarne; och det skulle derför varit en omedelbar skada, om man icke tillegnat sig genom öfverflyttning från tyskan till vårt mål denna Uppfinniogarnes Bok, hvilken vi blott önska att utgifvaren en gång skall hafva nog mod att sprida i en ännu billigare upplaga — ett företag som ovedersägerligen icke skulle medsöra någon förlust, men väl inbringa materiel vinst. Af verket har i dagarne häftet 46 utkommit, innehållande redogörelser för Repslageriet, Väfningen och Symaskinen. Endast tvenne häften af detsamma återstå. Bildande ett särskilt helt för sig, men äfven ett tilläggsband till Uppfinningarnes Bokx, har från samma förläggarefirma börjat utgifvas Verldshandeln, dess utveckling, gång och medel, hvaraf första häftet utkommit, innehållande, föratom inledning, följande med illustrationer förtydliga de atdelningar: Blick på handelns och slöjdflitens utveckling samt verldsbandelns gång; Verldshandelns utveckling under den nyare tiden; i adertonde och i nittonde århundradet;