Göteborgsposten – 3 november 1874, sida 1

endast tillse, att posten befordrades från yttorsta punkten af vår förbindelselinie, Malmö, så snart posten från utlandet dit anländt, och tvärtom från öfriga ändpunkter af de svenska jernvägslinierna så sent som möjligt för att uppnå först nämda ötvergångsstation, innan posten behöfver derifrån föreändas till utlandet. Men nu bör väl erkännas, att de i fråga varande natt-tågen måste på ändamålsenligaste sätt betjena äfven den inrikes korrespondensen, hvilken synes trafikstyrelsen af lika stor vigt för landets handelsoch näringslif som den utländska, och i sådant fall är det ju nödvändigt tillse; det natt-tågen anordnas så, att desamma i möjligaste måtto gagna det ena intresset utan att skada det andra, på samma gång som tillbörligt afseendefästes äfven vid personbefordringen, hvilken är ett ej mindre betydande moment i den allmänna rörelsen och vid den för jernvägens ekonomi nödvändiga omsorgen, att ej flera bantäg anordnas, än att inkomsten deraf antagligen motsvarar de med dessa täg förenade utgifter. Utgående från dessa synpunkter har trafikstyrelsen uppställt sin plan. För Stockholm och Göteborg, som hafva den lifligaste korrospondensen med utlandet och sins omellan, har tiden mellan posternas ankomst och afgång blifvit föreslagen ungefärligen lika, eller i Stockholm 10 timmar och i Göteborg 10 timmar 21 minuter. Dessa 21 minuters fördel för Göteborg härrör hufvudaakligen af ojemnheten i bantågens gång, oundviklig för enkelspårig bana med ojemna stationsdistanser, der många bantåg med olika håetighet skola dels möta, dels passera hvarandra. Det torde svårligen kunna nekas, att natttågets N:o 1 tidigare afgång trån Stockholm tillskyndar södra orterna och specielt dem, som ega jernvägsförbindelse med stambana, såsom städerna vid östra och södra kusterna, Oskarshamn, Kalmar, Karlskrona, Karlshamn, Kristianstad, Ystad, Malmö, Landskrona och Holsingborg, fördelen af deras posters tidigare ankomst. Styrelsen anför ett exempel. Uppgående snälltåget med posten söderifrån anländer till Alfvesta kl. 7,18 e m. och antagligen afgår då ett tåg till Wexiö på aftonen, men ej längre, ty Wexiö-Karlskronabanan lärer ej vilja eller kunna underkasta sig kostnaden för ett natt-tåg. Om nu, enligt trafikstyrelsens förslag, natt-tåg afgår från Stockholm 6,21 e. m., så anländer detsamma till ÄAltvesta 7,11 f. m. följande dag, och kan då vara i Wexiö kl. 8 f. m. samt i Kalmar och Karlskrona omkr. kl. 2 e. m. Afgår åter natttåget omkring 2 timmar senare från Stockholm, onligt poststyrelsens förslag, så inträffar det i Alfvesta först mellan kl. 9 och 10 f. m. samt kan ej vara i Kalmar och Karlskrona förr än kl. 4 å 5 e. m. Samma förhållande drabbar äfven de öfriga städerna. Den lokala persontrafiken förtjenar äfven afseende, ätminstone i ekonomiskt hänsende, mellan Stockholm och trakten inom kretsen af städerna Linköping, Norrköping och Örebro. En tidigare afgång från Stockholm måste verka förmånligare, än om man afgick så sent, att tåget först ankom kl. 2 i at. f. 12 till Norrköping. Poststyrelsens förslag innefattar visserligen en anordnipg af onälltågen, säger trafikstyrelsen, som vore ganska fullotändig, om dössa uteslutande afeågo enabh postbefordring, men: för närvarande måste den betraktas som outförbar, i briet af tjenliga transportmedel och såsom ännu för lång tid i högst afsevärd mån förlustbringande för statens jernvägstrafik. Om man också för att i rätt tid uppnå Köpenhamn kunde afgå 2 12 timma senare från Stockholm, så vore det, såsom poststyrelsen förmenade, nödvändigt att anordna ett särskildt anälltå på natten från Göteborg till Falköping och Nässjö samt naturligtvis ett dylikt i motsatt riktning. Nu är förhållandet, att redan 3 snälltåg i hvardera riktningen besörjande postoch personbefordringen, hvilken senare med alla dessa tåg är ganska betydlig och af stort värde för allmänheten och jernvägen, framgå på denna linie, och styrelsen har goda skäl att betvifla, det ytterligare ett dylikt tåg fram och åter, som nu vore alldeles otjenligt för lokaltrafiken, synnerligen under vintern, skulle betäcka ens en ringa del af dermed förknippade kostnader, som måste blifva så mycket mer betungande, som egentlig nattjenst för öfrigt ej erfordras på linien Falköping —Göteborg af 10,7 mils längd. Detta kan vara något att tänka på i framtiden vid en tillväxande rörelse. I alla fall qvarstår det förhållande, att korrespondensen mellan Göteborg och Stockholm samt hela det öfriga landet måste lida genom den betydliga förkortniog af tiden för besvarandet af bref i Göteborg, som uppkommer deraf, att A 2 2 2— Ar 0OÖ2 A