Göteborgsposten – 31 oktober 1874, sida 1

Iden i dess vanliga enkla och smakfulla utetyrsel. Det är skada-, anmärkte nyss en af våra skämtare, Ådet är skada att hr Graf icke eger både platsen och kapellet... — Hm... nå, fram med vitzen! — -Gerna! Jo, då skulle det finnas både Graf-plats och Grafkapell! Musikföroningens tredje abonnementskonsert gifves nästa torsdag å Nya Teatern. Programmet upptager bl. a.: Bilder aus Osten, af Schumann, ursprungligen satt för piano och 4 händer, nu orkestrerad af kapellmästare Rainecke, ouvorturon till Hobriderna. af Mendelasohn och Ess-dur-symfonien af Mosart. Utom dess förlänas denna konsert ett särskildt behag genom uppträdandet af mill Viotoria Bundsen, vår bekanta landsmaninna, hvars präktiga kontra-alt beredt benne stort rykte i utlandet. Hon lärer komma att föredraga en större aria af Rossins, ur Tancred eller La Cenerentola samt romanser af Schubert och Lindblad. Vi ha under årens lopp varit i tillfälle att i utländska tidoingar läsa de mest smickrande omdömen om denna vår landsmaninna i dubbel bemärkelse — m:ll B. är, som bekant, född i närheten af Göteborg — omdömen, hvilka skildra hennes röst som en kontra-alt af första rangen och hennes föredrag rent och fulländadt. Vi ha all anledning att tro, det detta beröm är väl förtjent och ej öfverdrifvet, men deremot är det oss alldeles omöjligt att begripa det fina i följande uttryck af en förtjust bedömare: Hade m:ll Bundsen händelsevis() on sopranröst, skulle hon göra lika mycken furore som Christina Nilsson. Vi börja på att få oss en liten programlitteratur. Först i Nya Teatsrns program, som, efter utländskt mönster, upptager annonser, anekdoter och små uppgifter för tanken, sedan från och med nästa torsdag Konsertprogram, utgisvet under ledning af kapellmästare Hallen och upptagande mirdre, musikaliska notiser, karakteristiker af tonsättare och analyser af deras skapelser m. m. Båda dessa företag äro goda och tidsenliga samt skola helt säkert här vinna anklang. Det nya sällskapet å hr Ringnörs teater bar nu, till största deler, hunnit att bli bekant med vår allmänhet, en bekantekap, antaga vi, lika angenäm å ömse sidor, ty husen ha varit goda och bifallet lifligt. Måtte det så få fortfara, vi önska och hoppas det, om endasticke anspråken å någondera sidan ställas allt för höga. I morgon uppföres Bröllopet på Ulfäsa för 4:o gången och om måndag kommer Advokaten Knifviog med sin trogne Jemmerling att visa sig på scenen. Vi ha i dag tre frågor att framställa till teaterns hrr ledare, nemligen: 1:o) Skulle det icke nu vara tid på att framflytta föreställningarnes början från kl. 7 till kl. 1,8? 2:0) Är det omöjligt att bli qvitt den gemena gaslukten från orkestern, hvilken är en verklig pina för de på Amfiteaterns främre bänkar sittande? och 3:o) Bör icke insläppandet i orkestern af en mängd mer eller. mindre resliga och axelbreda ståndspersoner, de der på ett betänkligt sätt skymma utsigten för innehafvare af ytterplatser på amfiteatero, alldeles förbjudas? 0. 8. a. En annan fråga, på hvilken vi omöjligen tilltro oss kunna svars, framställes af en Insändare, som anhållit att genom oss få henne framstäld till vederbörande: Så här lyder hon: Frågas: Finnes ej bland Göteborgs 190 fartygsbefälhafvare å de på ut:ikes ort gående fartyg, jemte de många som ej äro i aktivitet någon enda, som är kompetent att blifva hamnkapten, så att platsen snart kan blifva tillsatt? Sjökaptener. En annan ing, har tillsändt oss en gammal lunta tryckt på 1700:talet och kallad: Läran om tiderna eller konsten att lefva för slåndspersoner på landet. I början tänkte vi att låta luntan cirkulera bland de nyvalda förmågorna i Första kammaren, men så erinrade vi oss att ståndsprincipens tid är förbi och sedan kommo vi att kasta en blick på början af företalet. Jo, det hade just varit vackert, att ge landtintresset vapen i händerna mot stadsintressot! Ty se här, huru detta företal började: Läsande Landtmän! Stadsboarne tyckas hafva privilegium exclusivam alt skrifva och trycka; Litteraira och Politiska Tidningar, Journaler och Dagblan, höra dem med rätta til; Mera samlade, mera converserande, i medelpunkten för skeppsfart och postgång, äro de som spinnelen i sin väf, genast underrättade om alla timmande händelser, som på minsta sätt vidröra deras känslotrådar, och i stånd, at igenom samma medel, vidare fortskynda ryktet. — Theatern hafva de sig aldeles förbehållen, och följaktligen Theater-piecer, Theateralmanachor, och alt hvad med Skådebanan har någon gemenskap. Romaner återigen, såsom i betydlig mån en skildring af landtlesnaden, böra vi så mycket mindre missunna dem, som vi äro i besittning af originalet och bestå oftast de bästa urbilderna. — — Ja gud må veta, att nog siones det godt om Lurbilderpå landet alltid, om de just icke äro så särdeles romantiska! Att Göteborg verkligen är en stad, som, man kunde nästan säga, med hvarje dag går framåt, visar sig ej minst i den mängd af omakfulla butiker, som öppnas vid våra större gator. För några tiotal af år voro blomsterbutiker fullkomligt okända, nu ega vi ej mindre än två, ytterst eleganta sådane: den ena hr Lund-Leibergs gamla och välkända i Levienska huset, den andra i dagarne öppnad af hr C. P. Langes i grossh. Th. Heymans hus vid samma gata. Inredningen är särdeles smakfull och de vackra väggmålningarne utförda af br C. J. Ahlins arbetare. Vidare ha vi ej mindre än fyra fruktoch grönsaksbutiker, hr Mihlenbocks båda vid Norra och Östra Hamngatorna, hr Holmgrens vid Södra Larmgatan och hr Wolfs i försäkringsbolaget Sveashus vid Vestra Hamngatan. Item en ytterst elegant CL h :— RK RK AA —5 WS SL