— — —— w(—w — — detia erkändt, förekom dock den i gär afton till liis ifna Kanonfödanalltför onjutbar, för att icke hrr aqvinius Å Bergström bort afstå från att servera de goda Stockholmarne med sådan anrättning. Stycket är fullkomligt karakterslöst, platt och sågande tråkigt, hvilket icke kan upphjelpas derigenom att m:llerna Hallin och Fridorff se ganska behagliga ut. Etterpjesen, den lilla franska operetten, är rätt fyndig och lustig; den lider af dramatiska och sceniska orimligheter och den slutar, såsom alla operetter i Offenbachska riktningen, med cancan, denna fräcka, förvridna parodi på dansglådjen. Fru Bergström och hr Ringh gåtvo med förtjenst de illpariga tjenarnes roller. Musiken är rätt behaglig. Brilollisterna göra, skrifver en korresp. fr. Stockholm till Norrk. tidn, stora förberedelser till jubileet i nästa månad. Förutom en kantat — ord af Talis Qualis, musik af Norman —, inöfvas en dramatisk skizz af Jolin. Personerna deri äro Bellman, Hallman och Kexål. Victor Holmquist spelar Bellman, Knut Almlöf Hallman och Johan Jolin Kexel.