Göteborgsposten – 27 oktober 1874, sida 1

Article Image
Vöteberg dena 21 Oktober 1874. i När man säger, att indelningsverket motsvarar ett penningevärde af omkring 4 millioner, så kan denna uppskattning visserligen på det hela taget vara någorlunda riktig, men dermed vinnes likväl icke ensamt den rätta måttstocken för indelningsverkets betydelse i ånansielt hänseende. Ty det är knappast möjligt att förutsätta, att i den nya härordningen fyra millioner skola föreslå lika långt som det nuvarande indelningsverket. Man får ej glömma, att större delen af så väl infanteriet som kavalleriet får sitt underhåll genom indelningsverket, och att utan denna anordning troligen, såsom synes af de hittills framlagda armeförslagen, vida större summor skulle åtgå för detta ändamål. Väl är det sant, att anslagen på fjerde hufvudtiteln äro mycket stora, men äfven om man tänkte sig dessa borta, vore likväl i följd af indelningsverkets beskaffenhet K. M:t icke urståndsatt att hålla och utrusta en rätt ansenlig krigsmakt. Derför har den orätt, som påstår, att riksdagen redan nu har försvarets vara eller icke-vara fullkomligt i sin hand. Men han skulle utan tvifvel få det, om hela härordningen hvilade utsslutade på riksdagsanslag. Vidare följer af det ofvannämda förhållandet, att om staten skall få full ersättning för de nu varande besvärens afskrifning, detta ej kan ske endast och allenast genom act uppföra helt enkelt tio millioner lagstadgad bevillning bland de ordinarie inkomsterna och sedan å dessa anvisa en summa at fyra millioner till försvarsverket. Den senare åtgärden, nemligen bestämmelsen en gång för alla af medlens användning till detta ändamål, är den vigtigaste, och dessförutan blir tillskapandet af en ny ordinarie inkomst alldeles illusoriskt. Men skall någon verklig nytta vinnas, måste den anvisade summan vara så pass stor, att efter den nya härordningen samma ändamål dermed upptylles som nu genom indelningeverket. Då först kan jemvigten sägas vara bibehållen. K. M:t måste hafva säkerhet att ständigt kunna förfoga öfver så stort belopp, som tordras för att hålla större delen af hären i någorlunda godt skick. Hvar gränsen skall sättas, må vid den stundande uppgörelgen bero på kompromissoch tillmötesgående. Men summan måste fixeras och ej blifva för liten, liksom hon ej kan bestämmas genom en enkel uppskattning af indelningsverkets värde i penningar, utan afseende på det gagn, som vinnes genom detta värde och som måste vinnas äfven hädanefter, skulle det också kosta något mera efter den skedda förändringen. Å andra sidan må gerna, liksom hittills, en stor del af försvarsverkets omkostnader bestridas af riksdagsanslag, blott man fasthåller, att dessa då, såsom nu, böra vara afeedda för visserligen nyttiga och nödvändiga ting, men ej upprätthålla sjelfva härordningens

27 oktober 1874, sida 1

Thumbnail