Göteborgsposten – 19 oktober 1874, sida 1

—— —— ——skall der kunna göra vårt fädernesland omätliga tjenster. I sammanhang härmed bör omnämnas (det tyckes i förbigående sagdt som i hvarje af mina bref nödvändigt måste bli fråga om någon utställning !), att inrikesministeriet härstädes officielt upplåtit Industripalatset för tiden från den 1 juli till den 30 november nästa år till en Ezxposition internationale des industries maritimes et fluviales, hvilken skall omfattal: fiske och fiskodling och dermed sammanhängande industrigrenar o. 8. v. Jag vill ej upptaga utrymmet med att utförligare meddela programmet, då detsamma förmodligen på officiel väg blifver delgifvet dem, som hemma deraf kunna vara intresserade, hvilkas antal, föreställer jag mig, icke bör vara ringa, då dithörande saker numera, såsom en framtidsindustri af vigt för hela Sverige, äro föremål för så myckon uppmärksamhet hos oss. Jag endast anmärker den 8:de gruppen, hvars höga id och allmänna intresse framgår af ejelfva titeln: Tillämpning af vanliga vetenskaper och konster för sjömannens undervisning och för förbättringen af hans fysiska och moraliska ställning. — Alla handelskamrarne i de franska sjöstäderna ha skyndat att tillförsäkra utställningskommissionen sitt understöd och gifvit sitt lifliga erkännande åt densamma, såsom varande den första i sitt slag i Paris. På begäran af en mängd sabrikanter har i programmet -upptagits, utom hvad som är hufvudföremålet för utställningen, äfven en särskild sektion för Frankrike, hvilken skall omsatta landets förnämsta exportartiklar och hvad som hörer till utvecklingen af dess sjöbandelsoch kolonialförhållanden. — Ifall, såsom det är att förmoda, saken kommer att vinna anklang äfven i Sverige, skall jag icke försumma att längre fram meddela de upplysningar derom, som kunna vara af intresse. Jag omnämde i mitt föregående bref efter en hörsaga och i en dubitativ form, att en petition skulle ha kolporterats inom den kommersiela och industriela verlden i Paris, innehållande en begäran, att Nationalförsamlingens nästa session måtte få begynna först den 15 januari i st. f. den 30 november, såsom bestämdt är, för att arbetet för vinter-exporten, som lofvar godt, måtte få pågå ostördt af de kriser, som de parlamentariska partistriderna skulle kunna medföra. Saken hade verkligen sin riktighet, ty alla exemplar af petitionen, som kunnat öfverkommas, ha blifvit tagna på polisprefektens befallning. Såsom skäl uppgafs, att densamma innehöll. smädliga och förgripliga uttryck mot nationalropresentationen. Det verkliga skälet ligger emellertid icke så mycket i redaktionen eller ordalagen af petitionen som icke mera i sjelfva syftet dermed, som vissorligen icke innebar någon hyllning åt representationen för dess sätt att sköta landets angelägenheter, men framför allt i den massa underskrifter, som strömmade till, och som bildade en opinionsyttring af icke tvifvelaktig art. Man väntar höget märkliga upplysningar från Nya Ualedonien med anledning af den inspektion, som amiral Ribourt å regeringens vägnar anstält. Den närmaste följden häraf har varit den förre guvernörens, hr Gauthier de la Richeries assättning, i hvars ställe linieskeppskaptenen de Ritzbuer blifvit utnämnd till denna post. Det vill synas som om bevakningen af fångarne varit i den mest oföravarliga grad vårdslösad. Om man får tro ett enskildt bref från Nouma till en af de härvarande tidningarne, hade fåvgarne till och med lyckats att bygga ett eget fartyg, försedt med master, segel och propeller att drifvas med vef, som nu var färdigt att sättas i sjön! och detta utan att bevaknivgen hade den minsta aning derom eller under de åtta månader, som användts dertill, hade hört ett enda hammarslag! Saken skulle vara otrolig, om man ej förutsätter medbrottslighet från bevakningens sida, och man har så mycket större grund att förutsätta en sådan, som flera af tjenstemännen, hörande till denna, ha blifvit ertappade in nagranti då de pokulerade med fångarne som de voro satta att bevaka. Detta tyckes för resten vara det enda arbete, hvaråt de deposterade egnat sig; alla bemödanden från myndigheternas sida att förmå dem till någon verksamhet ha varit förgäfves. Det har t. ex. erbjudits dem, som skulle vilja sysselsätta sig med åkerbruk, fåreller boskapsafvel o. 8. v., stora landstycken och äfven förlagskapital så godt som till skänks, men nära 1 I nog ingen har begagnat sig af dessa fördelar. I På samma sätt med dem, som skulle kunna t t dritva något yrke i staden Noumåa. De före draga i stället att i detta herrliga klimat lefva i en djurisk lättja på de dryga rationer, son , I regeriogen låter utdela åt dem, sofva, röka