Göteborgsposten – 10 oktober 1874, sida 1

Stockholms-Korrespondens. Den 8 oktober. Den i dag i författoiogssamlingen meddelado kungörelsen innebåller K. M:ts bifall till riksdagens beslut om förhöjning i legan för gästgifverihålloch reservskjuts, der den ester entreprenad utgår, så att det högsta beloppet, hvartill legan får uppgå, bestämmes i afseende på entreprenadauktionen, såväl för land som stad, till I krona 60 öre milen för hvarje häst. Gen-tullstyrelsens kungörelse i samma nummer af författningssamlingen meddelar, att, då för vinnande af skeppningatillåtelse tör undermåligt virke från Norrbottens län åberopas sådant utsyningsinstrument, som i 8 3 af k. förordningen den 29 sept. omförmäles, skall, för att något afseende dervid må fästas, utsyningsinstrumentet företes i hufvudskrift och till vederbörande tulltjensteman aflemnas antingen i hufvudskrift eller i bestyrkt afekrift, i hvilket sistnämnda fall tulltjenstemannen dock bör å bufvudskriften göra anteckning om beloppet af det virke, i afseende hvarå instrumentet blifvit inför honom åberopadt. Då vi påminna om att sundhetskollegii utfärdade cirkulär, bekantgjorts i förliden vecka, om förändrade formulär, som af samtliga läkare i riket skola begagnas från och med ingången af 1875 vid uppgiften om dödsorsaken, samt om förnyade formulär för sjukförslag och rapporter, kunna vi derjemte nämna, att en allmän helsovårdsstadga för hela riket lärer vara under föredragning i statsrådet och snart torde blifva fastställd. I tidningarno hafva omtalats K. M:ts fattade beslut i anledning af framställningar trån senast församlade kyrkomöte. Härtill kan läggas, enligt hvad vi hört uppgifvas, att K. M:t afgjort två andra frågor af kyrkomötet underställda K. M:ts pröfning. I ena fallet bar kyrkomötets framställniog bisallits nemligen, att ecklesiastika tjenstemän befrias trån att i konsistorium, innan de tillträda embete och lön, sflägga trohuldbetsoch tjenste ed. Deremot lärer K. M:t icke fann t skäl att stadga en partiel förändring i den biskopliga skruden genom otekaffande af bi-kopsuösaa, biskopskåpor oci korkåpor, hvarom hr G. Kolmodin väckt motion och hvartill kyrkomötet, ester en kort diskussion, med 2 rösters pluralitet lomnade bifall. Kyrkolagutskottet yit rade, i anledning af förslaget, att den i motionon förebragta trågan i sig sjelf vore af allt för ringa betydelse för att böra medföra ett tillstyrkande till bifall, och då derjemte, äfven om den föreslagna förändringen vidtoges, inträffandet af den utaf motionären deraf påräknade verkan syntes utskottet högst problematiskt, fick utskottet föreslå, att motionärens förslag ej måtte till någon åtgärd föranleda. Det är bekant, att riksdagen i maj 1872 anhöll, att K. M:t måtte taga i öfvervägande, huruvida inmutningorätten i fråga om stenkol kunde alldeies upphäfvas eller begränsas, och att grufvestadgan måtte omarbetas i syftning att förekomma missbruk af inmutningsrätton, samt att med anledning häraf, under sommarens lopp, en komitå tillsattes. Komitn afgaf först i våras sitt betänkande och förelag till ny grufvestadga Innan detta vigtiga ärende företages till atgörande, lärer regeringen, utom yttrande af brukssocieteten, äfven i början af denna månad infordrat utlåtande från kgs bfhde i Malmöbus-, Kristianstadsoch Hallands län med befallning att först inhemta hushållningssällskapens yttranden i ämnet. Vi erinra härvid blott om, att komit6o, som principielt uttalat sig för inmutningsrättens bibehållande i allmänhet, icke kunnat finna några särskilda giltiga skäl, som kunde föranleda till stenkolens juteslutande från föremålen för inmutning?.