— — — —— — — ——— blioteket, funnit lord Havkhurst qvar der och omtalat saken med en så listig förvrängning af sanna förhållandet, att hon var den känsligaste, hederligaste, ädlaste och mest samvetegranna bland qvinnor. Hon väckte hans harm mot Sherwald såsom den der vågat misstänka henne för en sådan nedrighet som att ha lyssnat, och efter vissa känslofulla fraser om hennes far och hennes fars tillgifvenhet för earlen återvände hon till sitt rum, storligen belåten och med den fullkomliga öfvertygelsen att hon i förväg omintetgjort verkan af den berättelse lagkarlen utan tvifvel ämnade framställa för sin principal om det nyligen timade uppträdet. Då hon återinträdde i sin boudoir, fann hon Conyers och mr Callender i förtroligt samtal. Bådas ansigten hade ett egendomligt uttryck, som förorsakade henne någon oro, emedan hon ej kunde utgrunda betydelsen deraf. De afbröto sin öfverläggning, då hon inträdde, och hennes onkel tog kort derefter afsked. Nästa morgon var det, som Beryl och hennes brottslige man återsågo hvarandra framför dörren till St. Justs kyrka i närvaro at den senares andra hustru. Under det stormiga uppträdet mellan Conyers och Octavia, hvilket slutade med att den förre i djup förbittring lemnade henne, anlände mr Sherwald till Hawkhurst House, blef på vanligt sätt anmäld och infördes i biblioteket. Lord Havkhurst satt vid sitt skrifbord, sysselsatt med författande at ett tal, som han ämnade hålla i perskammaren. Då Sherwald inträdde, reste han sig upp och helsade sin gäst med vanlig artighet, men med en brist på som han aldrig förr visat mot sin lagkarl. — Jag var säker om, att jag skulle finna er hemma vid den här tiden, mylord, sade mr Sherwald. Vi afgjorde ej frågan om mr Conyers årliga anslag i går, och jag önskar mera fullständigt uppfatta era åsigter rörande