Göteborgsposten – 23 september 1874, sida 2

Emot okriftens offentliggörande skall franska regeringen helt säkert icke resa några svårigheter. Denna skandal inom den bonapartiska familjen måsto komma att lända densamma till men, emedan den hotar att blotta alla skuggsidorna i en slägt, som redan förut har mer än nog med fiender och ingalunda behöfver sjelf gifva dem dessa nya vapen i händerna. Som bekant uppträder på Korsika prins Charles Bonaparte som motkandidat till prins Jeröme Napoleon vid de stundande valen till generalråd på ön. I anledning häraf är naturligtvis den senare, som derför icke gifver upp sin kandidatur, bögligen förgrymmad; och håns organ, tidn. Patriote, hotar med att offentliggöra aktstycken, hvilka skola bevisa, att prins Charles och hans familj äro, i sin egenskap af arfvingar efter aflidne konung Joseph Bonsparte, i olaglig besittning af en stor del af kardinal Feschs förmögenhet, hvilken han testamenterat till staden Ajaccio. Frankrikes president, marskalk Mac Mahon, har nu slutat sin resa i norra delen af landet och återvändt till Paris. De tal, som härunder hållits till bonom, ha oftast uttryckt den önskan, att han måtte för framtidens tryggande grunda en bestämd regeringsform genom en följd af republikanska institutioner. Man tror nu, att marskalken tydligen sett folkets stämning och äfven skall med större kralt än förut söka att genomdrifsa i nationalförsamlingen antagandet af konstitutionela bestämmelser, de der trygga mot starka stormar. Från Spanien skrifves, att tyska officerare hafva i sällskap med regeringsgeneralen Moriones besett Bilbaos fästniogsverk. Från carlistkälla meddelas, att carlisttrup perna under Dorregaray företagit en snabd. frammarsch för att hindra Moriones från att införa lifsmedel i Pampelona. De lyckades i sin föresate, och fastän Moriones stod i spetsen för 14,000, man vågade ban likväl icke angripa carlisterna, utan drog sig tillbaka mot Tafalla. Carlisterna hafva tagit en stor hjord af kreatur, bestämda för garnisonen i Pampeluna, och har afskurit vattentillgången för nämnda stad. Portugals press diskuterar f. n. med stort lif en föregifven plan, hvilken tillskrifves furst Bismarck och skulle gå ut på att bringa till stånd en iberisk union mellan Spanien och Portugal. Tidningarne moteätta rsig denna tanke, om den också skulle förverkligas genom val af konungen af Portugal till Spaniens tron. De klaga öfver regeringens overksamhet gentemot de hotande förvecklingarne, och ett blad fordrar tillochmed att den nationala härsmakten skall organiseras så, att den kan i hvad ögonblick eom helst snabt mobiliseras till mötande af alla eventualiteter. Italiens kredit säges nu komma att underkastas ett ganska märkligt prof. Times berättar neml., att-engelsmännen Sir Thomas Dakin och mr Younk begifvit sig till Rom för att protestera mot kränkningen af det kontrakt, eom afslutats mellan vattenledningsbolaget och italienska regeringen. Denna sistvämnde köpte år 1871 bolagets egendom och lofvade att betala både kapital och ränta i guld, men vill nu betala endast i till kursen sjunkna sedlar. Times säger, att resultatet af underhandlingarne härom eskall komma att utöfva stort inflytande på Italiens finansiela anseende. Tul England har kejsarinnan Eugaie återkommit och skall åter flytta in i Chiselhurst, Från Turkiet meddelas den nedslående underrättelsen, att generalguvernören i Angora uppskattar till 24,500 antalet af de personer derstädes, som äro i alldeles utblottadt tillstånd och åt hvilka föda måste anskaffas under vintern. Kejsaren af Tyskland har benådat den franske presten Augustin, som för några kränkande uttryck mot kejsaren på en Rbenångare åtalate och dömte för majestätsbrott till 2 månaders fängelse. Sexton katolska prester sitta nu häktade i Coblentz för kränkningar mot de nya preussiska kyrkopolitiska lagarne, flere af dem dömde till sju å tio månaders fängelse. Do få dock nu dagligen hålla messa i fängelsekapellet hvilket prester i deras ställniog hittills icke fått. göra. I Coblentz bildades af gamla soldater för någon tid sedan till minne af kriget en förening. Polisen har nu tillsagt, att fyra af den. nas medlemmar skola utslutas, såsom tillhörande äfven en katolsk förening. Då man vägrade, upplöstes föreningen. Biskopen af Breslau bar, fast regeringen icke utbetalar hans lön om 12,000 thaler der: för att han vägrar erkänna de kyrkopolitisks lagarne, likväl tillsagts att betala skatt för j denna icke hafda inkomst. Då han klagade t häremot, svarade man, att lagen endast med i gaf skattenedsättning i de fall, då en persor 7 förlorat mer än en sjerdedel af sin inkomst men att han, eftersom hans lön fans i skatt kammaren och skulle till honom utbetalas, si fort han tillsatte af staten erkända prester ML ha mn bD4