Göteborgsposten – 22 september 1874, sida 2

Revisionsberällelsen öfver landstingess räk enskaper för år 1873 upplästes deretter och beviljades styrelsen full decbarge för förvaltningen. Råkenskaperna utvisade bl. a. följande förhållanden: inkomsteerr.. kr. 55,311: 11 utgisteerr..... ... 49,425: 53 hvilket visade en behållning af . .. kr. 5885: 58 Bland utgifter upptogs folkskolans konto till kr. 12,658: 05 och sjukvårdens d:o till kr. 20,700. Sammandraget at redovisningen öfver landstingsmedel samt afskritning af sådane medel, som i anseende till bristande tillgång icke kunnat indrifvas, öfverlemnades till förvaltningsutskottet. Beräkningen öfver landstingets inkomster och utgifter remitterades äfven till samma utskott. Kgs befhdes skrifvelse den 3 juli, hvarigenom, i anledning af justitiestatsministerns cirkulärskrifvelse den 29 maj, infordras landstingets yttrande angående väckt fråga om inskränkning i den genom k. stängselförordningen medgifoa betesrätt å gemensam betesmark, behandlades derefter, och beslöt landstinget, på häradsh. Svalanders yrkande, att öfverlomna frågan till ett särskildt utskott bestående af 5 ledamöter, och hvartill utsågos: hrr H. O. Nielsen på Blomsholm, J. A. Hansson i Gläborg, 4. M. Koch, F. o. Matern och J. Rundbäck. Hr Chr. Larssons från sistlidet års landsting uppskjutna förslag, om inrättande af en uppfostringsoch undervisningsanstalt inom länet för döfstumma, blinda och idioter, bordlad es till annan dag. Kgs befhde hade inkommit till landstinget med förslag om beviljande af anslag till en siffer-revisor i länets sparbank och föreslår att landstinget ville besluta aflöning eller ersättning till sådan revisor af högst 800 kronor af bankens vinstmedel samt föreslår äfven sparbankens direktion att till revisorerna utbetala ersättning för de kostnader, som i och för revisionens verkställande må kunna drabba dem, enligt räkning, som till direktionen ingifves. Efter en kort diskussion bifölls första punkten om tillsättande och oflönande af en sifferrevisor, och i den senare, angående ersättning åt revisorerna, beslöt landstinget efter votering, som utföll med 27 röster mot 23, bifalla kgs bofhdes förslag. Kgs bfhde hade äfven genom skrifvelse anmodat landstinget att utse revisorer för granskning af utskänkningsbolagens i Uddevalla och Marstrand räkenskaper och förvaltning innevarande år och beslöts att å landstingets ardra sammanträde, i dag, utse dessa. Angående kgs bfdes skrifvelser. af d. 10 och 15 sistl. sept. med underrättelse att landshöfdingen grefve Albert Ehrensvärd och löjtn. J. A. Gyllensvaan afsagt sig sina befattningar såsom riksdagsmän i riksdagens Första kammare, beslöts enl. landstingets stadgar, att nya val skulle försiggå i dag. Kgs bihdes ekrifvelse till landstinget innefattande yttrande öfver lasarettsoch kurhusdirektionens framställningar rörande anslag dels till uppförande af en dårcell och dels förökade antal särgar vid länslasarettet i Uddevalla, samtåkgs bfodes skritvelse med sammandrag at innevarande års bevillning öfverlemnades till förvaltningsutskottet. Till eamma utskott öfverlemnades ätven kgs bihdes ekrifvelse med yttrande öfver revisionsberättelsen angående länssjukhusens förvaltnipg år 1873 samt sjukhusdirektionens förslag till inkomst-och utgiftsstater för nåstkommande år, samt räntmästaren A. Pettersons aneökan rörande provision för uppbörd och redovisning af sjukvårdsafgiftev. Dan. Magnusson i Flateby hade till landstinget ingifvit ett förslag angående utvecklingen af länets folkekoleväsen, hvari han framböll att icke allenast landstingets understöd vore behöfligt dertill, utan yrkade detsammas ökande från 5 till 6000 kronor och anhöll ban sålunda, att landstinget för nästkommande tre år måtte bevilja ett årligt arslag af 6000 kronor, som ställes till solkskolekomitns förfogande för utveckling af länets folkskoleväsende. Chr. Larsson i Grafveröd hade ingifvit försleg i samma anda som föregående och föreslog, att landstinget för åren 1875, 1876 och 1877 måtte bevilja ett anelag af 6000 kr. årligen att af folkskolekomitön användas; dels för befrämjande af småskolors inrättande och understödjande, dels till aflönande af folkskoleinspektionen inom länet, och dels till andra för folkskolans utveckling nödiga ändamål. Hr Rundbäck inleddej diskussionen härom och ansåg beloppet vara för litet tilltaget samt yrkade på grund deraf anslagets höjande till 7500 kr. Andreas Eliasson i Tunge ansåg visserligen, att allt understöd, som gifves så yyttiga institutioner som folkskoleväsendet, vore glädjande, men ville icke att man skulle öfverträda det belopp, som begärts i ofvannämnde motioner, samt yrkade förhöjning till 6000 kr. Ordf. ansåg, att för denna gång ett anslag at 6000 kr. vore tillräckligt och att detta belopp sedermera i mån af skolornas tillväxt borde;förökas. I egenskap af ordförande i länets skolstyrelse kunde han emellertid icke motsätta sig en dylik höjning till 7500 kr. Hr Ljungman önskade beviljandet af ett förslagsanlag att afse hvarje folkskolas understöd af 50 kronor. Landstinget beslöt, efter votering, som utföll med 30 röster emot 20, att bevilja 6000 kronor till länets folkskoleväsen i enlighet med Dan. Magnussons förslag.