————pss——. — —v—— ordade statsministern för utrikes ärendena, oxse. Björnstjorna, och angrep avensk-norsko mini: stern i Paris, frih. Adelsvärd, anade jag, att anfallen mot den sistnämde icke skulle lempas obesvarade. I en här utgifven tidning bar ock ett svar intagits, och ehuru kort, är det så upplysande, att hr G. dermed efter all anledning icke torde finna sig belåten. Då han tillvitade ftih. Adelsvärd att hafva med likgiltighet åsett, att hr Guilletmots tändsticksaffär blifvit rubbad genom franska nationalförsamlingens beslut att göra tillverkningen och försäljningen af tändstickor till ett statsmonopol, så visar sig, att redan fyra dagar efter det församlingen antagit lagen om tändstickemonopolet, aflät frih. Adelsvärd till Frankrikes utrikesminister en not, hvari han protesterade mot den kränkning af Frankrikes handelstraktat med Sverige-Norge, som berörde lag innebar, och då protesten lemnades utan afseende — emedan det antogs, att monopolet skulle bereda Frankrike en högst betydlig inkomst — så aflät frih. Adelsvärd en officiel ekrisvelse till franske utrikesministern, hvari hr Guilletmots anspråk på skadeersättning framställdes. Det är gitvet, att frih. Adelsvärd i sin ställning icke kunde så uppträda, som hr Guilletmot i sin, icke heller att den förre kunde begagna samma ton och språk som den senare; men två omständigheter äro med visshet kända, den ena att då hr Guilletmot i ersättning ville begära 125,000 francs, tillstyrktes han af frih. Adelsvärd att begära 200,000 frog, i fall någon afprutning skulle ifrågasättas, och den andra att sistnämda summa beviljades på grund af stib. Adelavärds bomedling samt af hr Guilletmot uppbars och qvitterades i svenska legationen. Han kan således icke med ringaste fog säga, att frih. Adelsvärd åsidosatt sin pligt eller hr Guilletmots intresse. Vidare är det konstateradt, att då franska nationalförsamlingen formligen hade beslutat, att idkare af grosshandel med tändstickor icke egde rätt till skadeersättning (endast de svenska tändsticksfabrikerna skulle exproprieras af staten), så var det till följd at frih. Adelsvärds enträgna reklamationer och det intresse, som svenska och norska regeringen visat för denna sak, som hr Guilletmot likväl tillerkändes ersättning. Vidare är styrkt, att då han i sina reklamationer uppgaf sin årliga förlust på försäljningsprovisionen för Jönköpings tändstickor till 40,000 francs, uppgingo hans reqvisitioner och inköp af tändstickor från fabriken i Jönköping icke något år till nämda summa, utan under åren 1868 —72 sammanräknadt endast till 86,786 kronor. Lägges härtill, att då hr Guilletmot i sin broschyr omnämner, att det varit han sjelf som genomdref, ersättningsaffären och dessutom framställer frih. Adelsvärd såsom overksam och liknöjd, men å andra sidan bekant är; att hr G. i Paris så uppträdde, att han stötte sig med alla, så är det nästan ett underverk, att han erhöll någon ersättning, Med sin broschyr har deremot br Guilletmot icke för egen del gjort någon vinst, Åtskilligt antyder, att icke ens de vackra loford han egnat excell. Björnstjerna slagit an, och hans anfall på frih. Adelsvärd ha ick eheller medfört åsyftad verkav. Det är ganska troligt, att ännu några år skola förflyta, innan hr Guilletmots spekulationer i Paris kuona framställas till en ny svensk-norsk minister i Frankrike. Det är en ganska betydande personalomsättning, som redan i år förestår inom riksdagens Första kammare. Friherrarne Sprengtporten och Tersmeden tillhöra vår representations veteraner. Den förre har under nio riksdagar fungerat som Första kammarens ålderspresident (under samma tid har Andra kammaren redan haft tre ålderspresidenter), den senare hade nu blifvit ålderspresident om ej älven han dragit sig tillbaka från det offentliga lifvet. Åtskiliga af dem, som nu nedlagt sitt mandat, kunna dock icke som skäl derföre uppgifva hög ålder eller sjuklighet. Antagligen hafva de tröttnat. Men redan nu kommer att visa sig, om det blir så lätt för landstiogen att finna kandidater, benägna att ställa: sig på samma sida och verka gemensamt med majoriteten i Andra kammaren, Det är således ett profval i temligen stor skala som nu föres:år. Sarnolikt hafva dessa talrika afsägelser kommit olägligt. Öfverståthållarepalatset vid Slottsbacken — Tessins beundrade skapelse — undergår nu invändigt en temligen stor, i alla afseender behöflig, reparation. Någon sådan har icke värd att omnämnas, blifvit verkställd der unde: de två föregående öfverståthållarnes tjenstetid men någon rubbning i Tessins vackra anord ningar sker icke nu: i detta afseende iaktta ges sträng pietet, men åtskilliga restaurations —— —U—Tl— ågon nlats nå kontinen-1 och det är ett bedrät