Göteborgsposten – 21 september 1874, sida 2

Ixarjehanda. Höstrim. En kronikeskrisvare i Westmanl. 1. tidn. som roar sig och sina läsare med några höstbetraktelser, tillspetsar sina funderingar i ämnet på följande humoristiska sätt i, såsom författaren sjelf uttrycker sig, gammal väl känd abc-boks stil: Stormen hviner, Mormor snattrar, Knuten brakar, Pojken hvisslar, Brasan skiner, Regaet smatirar, Veden sprakar. Flöjeln gnisslar. Lampan brinner, Gröten kokar, Veken osar, Pisättan fräser, Katten spinner, Handen snokar, Råttan nosar. Pigan snåser. Mamma gäspar, Soufvan droppar, Lillangråter, Hostan skräller, Fröken läspar, Gikten hoppar, Ugglan låter. Pappa gnäller. Räfven tjuter, Toddy sjuder, Pappa njuter — Skål som bjuder ! Fru Virginie Delazet, den gamla beryktade skådespelerskan i Paris, som nu råkat i ytterligt armod, men i väl tvenne menniskoåldrar hänryckt parisarne och halfva Europa såsom oöfverträfflig framställariona af unga oduglingar, en af benne sjelf skapad genre, förbereder på Stora Operan i Paris en utomordentlig föreställoing, till hvilka alla framstående konstnärer i Paris med entusiasm lofvat bidraga. Från Faure och Miolar-Carvalho ända till Judic, ja, tillochmed till Thresa skola den framställande konstens alla genrer den aftonen reParera af sina bästa mönster; slutligen skall jazet sjelf sjunga den odödliga Lisette af Peranger, med hvilken bon så ofta bänryckt sina åhörare, och derpå i ett slags kostymeradt tåg mottaga hyllning af alla sina yngre kamrater i Apollo. Pri