Göteborgsposten – 10 september 1874, sida 1

EE —g mrc— tro äfven till riksbankens eedlar) och att 8. ledes jemväl riksbankens ställning hotade Likaledes var det uppenbart, att om de er skilda bankernas verksamhet plötsligt afbrö 59 och en forcerad indrifning af deras uteståend atfordringar blef oundviklig, måste följden deritt blifva tusentals personers ruin. 57 Frågan blef således nu huru den ötver thängande faran skulle kunna afböjas — d. v.phuru skånska banken, som aväfvado i de le största faran, skulle kunna undsättas. Deron en rådslogo finansministern och bankdirektörer är I Wallenberg redan innan landshöfding v. Troil: nyssnämda skrifvelse ankom. Resultatet a rådslaget blef nu att skånska bankens styrelse erhöll ett konfidentivt råd af hr Wallenberg s, att skyndsamt hos direktionen för Skånes hy: -potekaförening deponera värdepapper (kreditivr kontrakter o. d.) såsom säkerhet för ett lån t af föreningens obligationer till uppgifvet belopp, och att om denna negociation bifölles, genast utverka ett förständigande (pr telegraf) för grossh. Ad. Berghman, som äfven var bypoteksföreningens ombud i Stockholm, att till statsrådet Gripenstedts disposition öfverlemna det erforderliga obligationsbeloppet. Detta råd följdes och hypoteksföreningens direktion tvekade ej att assistera skånska banken hvars upprätthållande var af ytterlig vigt äfven för provinsens hypoteksförening. Så svart telegram ingått att obligationerna voro disponibla, började stater. Gripenstedts verksamhet. Enligt den uppgjorda planen skulle det lån å 500,000 rdr som skånska banken absolut behöfde, genom finansministerns bemedling negocieras i riksgäldskontoret mot grossh. Berghmans revers och skånska hypotoksföreningens obligationer å 630,000 rdr såsom säkerhet. Fullmäktige voro visserligen benägna att assistera skänska banken; men i anseende dertill att andra betydliga utbetalningar skulle ske, ansågs det betänkligt att just då minska kassan genom ett så stort låns beviljande; men denna fullkomligt giltiga betänklighet undanröjdes af finansministern derigenom att han genast förband sig aflåta en note till statskontoret med förständigande att af influtna statsmedel till riksgäldskontoret aflemna 500,000 rdr. På grund af detta löfte erhölls visshet om att lånet skulle beviljas. Nu underrättades grossh. Borghman, att han på utsatt tid skulle infinna sig i riksgäldskontoret försedd med obligationerna för att der möta stater. Gripenstedt. Så skedde äfven; men nu inträffade en icke förutsedd omständighet, som hotade att tillintetgöra hela negociationen. Till Gripenstedts förvåning och harm förklarade grossh. Berghmar, ehuru han var skånska bankens vexlingsombud och borde vara lifligt intresserad för bankens undsättning, att han på intet vilkor ville ställa sig ! som låntagare, Atticke finansministern kunde: teckna sitt namn under skuldförbindelsen och si att någon måste göra det om lånet skulle 6 erhållas var påtagligt. Hvarje ögonblick var Je nu dyrbart. Då ankom hr Wallenberg, hvil-f ken, underrättad om Berghmans vägran, genast s e förklarade sig villig underskrisva förbindelsen, I h hvilket ock skedde, hvarefter lånet utlemnades. u Men för att den af bankstyrolsen, med s stigande ängslan, väntade penningeförstärkninI n gen samma dag skulle blifva tillgänglig i Malmö, n prfordrades ännu en transaktion. På stater. Grigenstedts framställning, hade ordföranden i s v styrelsen för Rikets Ständers bank samman-m sallat öfriga bankotullmäktige till session en I oc imma senare än sammanträdet i riksgäldee kontoret. Statsr. Gripenstedt begaf sig från I ni iksgäldskontoret till riksbanken och begärde I de öreträde hos fullmäktige. Sedan 1809, några ar lagar före revolutionen, då statssekreteraren m lIath. Rosenblad på konungens befallning beso ökte tullmäktige, hade ingen af konungens oc ådgifvare hos dem hatt företräde förr än de kipenstedt nu erhöll det. Han begärde, att — ot öfverlemnandet af 350,000 rdr till fulläktige, dessa ville besluta att medelst teleratdepesch förständiga direktionen för riksankens lånekontor i Malmö, att till skånska ankens afdelningskontor derstädes genast uttala ofrannämnda belopp. ) up Då denna framställning, om hvilken full-J go äktige af ordföranden på förhand underrätbr ts, af Gripenstedt blifvit gjord, erinrade den ick ränge formalisten Schartau, att fullmäktige I up ligt bankoreglementet ej egde rättighet fatta ny slut i närvaro af någon regeringsledamot. —— 01 ) Redan d. 4 november, således innan den hu entliga penningkrisen utbrutit, meddelade Schwan borgarståndet, att den utelöpande sedelstocken tän nskats till åtta millioner rdr-. att ) Af det uppburna lånet hade 150,000 rår öf-Å rlemnats till Berghman för vexelkassahs förstärktän ig i Stockholm. mei fva en behaglig påI mådde mio och An ,