Göteborgsposten – 9 september 1874, sida 1

— —— ——— och F. o. Born uppnådde båda 37 points i 5 skott och erhöllo, den förre 50 kronor skänkta af medlemmar af Norrköpings skarpskytteföreping, den senare 1 remiogtongevär jemte 100 skarpa skott, skänkta at gen.-löjtn. grefve 8S. A. Sandels, hvarjemte båda erhöllo Stockholms skarpskyttelöre:ns sillver-jeton. För med 5 skott uppnådda 35 points erhöll C. Schmidt: 1 siltvermedalj i etui till minne af Aug. Blanche, skänkt af juveleraren Chr. Hammer, jemte silfverjetonen. Stockholmsföreningens bronsjeton tilldelades: J. Börjesson (32 points) och A. Ljungqvist (30 points). Skyttemärken utdelades till: J. Börjesson, C. Schmidt, J. Jakobsson och F. 0. Born. Af jetoner utdelades 1 i guld, 27 i silfver och 120 i brong, summa 148 medaljer. Dag. Nyh. gör följande sammanställning : Vid jemförelse med föregående täflingsskjut ningar sluner man att t. ex. år 1866 utgjorde antalet föreningar, som deltogo i täflingen 24 med 405 skyttar. Detta antal steg småningom till 90 föreningar med 637 skyttar år 1869 eller t. o. m. det sista året, då skjutbanan var 600 fot. — Då banans längd förökades till 800 fot, nedgick antalet deltagare ganska betydligt, men har åter småningom höjt sig, så att det i fjor utgjorde 69 föreningar med 421 skyttar. Antalet deltagare i år var 64 föreningar med 530 skyttar. Sjukvårdsärende. Sedan provincialläkaren Y. Ljungberg återtsgit ein ansökan till Aer ET AGT i Ödeshögs distrikt af stergötlands län, till hvilken tjonst han innehade första rummet å förslaget med förord, har sundhetskollegium den 7,d:s upprättat nytt förslag, dervid uppförts: 1:0 t. f. provincialläkaren J. J. Molin, 2:0 provincialläkaren P. E. E. Hallenberg och 3:o provincialläkaren I. H: Malmgren, med förord för den i andra rummet på förslaget uppförde prov.-läk. Hallenberg. Stockholms ensk, bank och N. D. A. Hr bankdirektör A. O. Wallenberg har med ett skarpt genmäle vändt sig mot utgifvaren af N. Dagl. Alleh. med anledning at den uppsats rörande vexelförfalskningarna, som i nämnde tidniug senast förekommit. Hr W. förebrår i främsta rummet tidningen, att den velat låta påskina, att ban skulle baft någon vetskap om hr Strömbergs förfalskningar utan att röja honom, hvartill redaktionen svarat, att den, så snart den fått veta, att det var Industri-kredit-aktiebolaget som mot Strömberg visat detta undseende, redan upplyst om detta förhållande. t Vidare förklarar hr W., att N. Dagl. Allehandas uppgift, att br Kullman i januari 1870 skulle haft falska vexlar i Ensk. banken och att bankstyrelsen haft vetskap om vexlarnes beskaffenhet utan att röja densamma, icke heller vore sann. Sista gången Kullman fått diskontera vexlar i Ensk. banken hade varit i febr. 1871. Till bankens kamrer hade då den förutsatta acceptanten på tvenne Kullmans vexlar lemnat den upplysningen, att accepterna voro falska, men då den i fråga varande personens redbarhet vore mycket. större än hans ordentlighet i noteringar och då vexlarne utan någon åtgärd från bankens sida blefvo infriade, så saknade hr W. i brist på all bevisning, både giltig anledning och befogenhel att anklaga Kullman för förfalskningsbrott. Härpå svarar N. D. A, att man väl kunde ha misstagit sig om tiden, men att det angifna faktum dock stode qvar, hvarjemte tidningen anmärker, att det icke borde hafva saknats arledning och bevisning, då en person, hvars rodbarhet vore allmänt erkänd, i trenne banktjenstemäns närvaro förnekat sin namnteckning. Skogsordningen för Norrbottens län. Norrbottens-Kuriren redogör på följande sätt för kommunernas inom Norrbotten yttranden angående den föreslagna skogsordningen och K. M:ts befallningshafvandes med anledning deraf till K. M:t ingifna skrifvelse: At de särskilda kommunalstämmoprotokollen inhemtas: att uti Piteå moderoch Eifsby kapellförsamliog, uti Neder-Luleå, Öfver-Luleå, Neder-Kalix, Öfver-Kalix, Neder-Torneå, Carl Gustaf, Hietaniemi, och Pajala samt uti städerna Piteå, Luleå och Haparanda, hvilka representera den allra betydligaste delen af länets kustbefolkning, hafva kommunalmedlemmarne enhälligt uttalat sig för den föreslagna förordningens lämplighet och nödvändighet, så äfven allmogen uti Råneå socken; der blott några trävaruexportörer bestridt förslagets antagande med mindre än att en dylik förordning äfven blefve utfärdad för Vesterbottens län; att befolkningen uti 6 ver-Torneå moderförsamling ansett den i 3 S 1 mom. föreslagua föreskrift om utstämplivg af träd, som i storändan håller öfver 5 dec.-tum i genomskärning, vore onödig och att sådant träd må vara fritt till försäljning, sågning, skeppning och inlastning emedan denna föreskritt endast förorsakar kostnader för skogsegare, som vill försälja öfverflödigt, groft och fullmoget timmer, hvaremot förslagets öfriga paragrater gillades och i dem gifna föreskrifter ansågos vara af behofvet påkallade: att Korpilombolo menighet uttalat den öfvertygelsen, att förslaget vore, hvad norra delen af länet och i synnarhet hvad Korpilombolo församling be träffar, onödigt, derför att försäljning at virke a