Göteborgsposten – 7 september 1874, sida 2

genom Fyrenådalarne. Inga oarlistafdelningar synas längre utanför staden, hvars portar åter öppnats. Carlisterna hafva antsgligen fruktat undsättningstruppernas snara ankomst, sedan en af de förre utsänd afdelning, som skulle söka hejda de senare, blifvit med ej ringa förlust tillbakaslagen; bvarförutan äfven Don Alfonso måste skyndsamligen draga sig tillbaka för en afdelning regeringstrupper från Terael; hans styrka skall pu hafva sammanamålt till 6000 mar. Orsaken, hvarför Paycerda kunnat hålla sig, var förmodligen den brist på artilleri, hvaraf de nu som alltid li dit. Detta visar sig bäst deraf, att ej mer än en enda person i Puycerda blifvit under den ganska långvariga belägringen dödad, så att de stolta berättelserna om det lysande försvaret väl torde tåla vid en liten afprutning. Carlisterna synas deremot hafva vunnit en mindre framgång mot general Zabala sjelf, eller rättare en atdelning af hans trupper, hvilken ateändts från Miranda för att undsätta platsen Vitoria med lissmedel. Den upphans af carlisterna nära A:minon och måste efter rågon strid, hvilken carlisterna naturligtvis öfverdritva, draga sig tillbaka till Arminon och stanna der. Oificiel rapport från regeringstruppernas högqvarter bekräfsar det faktum, att konvojen och truppafdelningen måst stanna i Arminon, men säger naturligtvis å sin sida, att regeringstrupperna slagit tillbaka carlisterna. Hvad angår frågan om Spaniens erkännande, eå har tyske kejsaren på sjelfva Sedandagen emottsgit officielt spanska särdebudet, grefve Rascon, som fick till honom öfverlemna siva kreditbref. De spanska sändebuden i London och Bryssel hafva till de resp. utrikesministrarne öfverlemnat sina kreditbref. Inom Frankrikes af nationalsörsamlingen tillsatta ständiga utskott, hvilket skall under den senares ferier stå öfvervakande vid regeringens sida, bar vid ett häromdagen bållet sammanträde legitimisten Labouillerie tillsport regeringen, huruvida hon tänker sända krigeskepp till Bidassoas mynning. Inrikesministern svarade, att regeringen i frågan om Spaniens erkännande slutit sig till flertalet af de europeiska makterna, men skall hålla sig fjerran från hvarje inblandning i Spaniens inre avgelägenheter. Franska trupper ba endast afsändts till gränsorten Bourg-Madame för att hindra öfverskridningar öfver gränsen. Ministern sade sig icke hafva någon kunskap om krigeskepps afsändande till Bidassoss mynning. Ministern svarade med nej på en af legitimisten Aboville gjord förfrågaing, huruvida spanska regeringen fordrade, att de franska gränsdepartementen skulle förklaras i belögringetillstånd. TIl sist förnyade Labouillerie och Aboville sin protest mot erkännandet af Serranos regering, Vid samma stillfälle upplyste justitieministern, att rättegången i anledning af B:zaines flykt skall börjas d. 14 d:s i Grasse. Moniteur tror sig veta, att de anklagades antal uppgår till åtta, neml. 4 civila fångvaktare, Bezaines forne adjntant öfverstelöjtnant Villette, f. d. kapten Doineuec, Bazaines betjent och en åttonde anklagad. Man skall hafva fått tag i en brefdufva, som uppsläptes i Cannes d. 10 aug. och skulle, fastän hon kommit vilse, begifvit sig till Spa, för att der underrätta om Bazaines rymning. Alven i Cannes måste således finnas en medbrottsling. Undersökningen om rymningen kommer icke att blifva oflentlig. Af Fressenes bar utkommit ett nytt arbete, hvilket uppgifves vara af stort intresse, och heter: Den religiösa friheten i Europa sedan 1870. Den franska pressen har i allmänhet iakttagit en passande tystnad i anledning af Sådandagen, Ett allt annat än angenämt undantag härifrån bildar Thiers lifoch husorgan ÅBien Public, som i en artikel framkastar bl. a. följande mustiga ord: Kejsaren, en rädd och besvärlig dumrian, som kommenderade eller endast bort kommendera sina kockar och lakejer, skulle ingifva medlidande, om han icke väckte faso. Bonapartistbladet POrdre besvarar detta angrepp med den förklaring, att det skall utgifva ett extra blad, hvilket skall innehålla en sanniogsenlig historia om brottet af d. 4 82ptdess upphofsmän, deras medbrottslingar och den på en och hvar kommande andelen i anevaret för denna oerhörda olycka. Till fyllnadsvalet i departem. Seine-etAise hafva bonapartisterna uppstält som kandidat hertigen af Padua. Republikanerna hafva som motkandidat uppstält Senard, maire i St Cloud. Byggandet af, utanfästena kring Paris skall börjas nästk. november månad och gifva sysselsättning åt nära 2,000 arbetare. Undervisningsministorn har lemnat ett anslag af 6,000 fres till sullbordande sf minpeemärkot åt Wilhelm Eröfraren i Palaise. Penningarne skola begagnas till statyer af de företa sex hertigarns af Normandiet, hvilka skola upptaga ni cherna å sotställningen. Den epanska generalen Cabrora tänker anlägga sak mot Vaperoners Dictionnaire des Contemporain, emedan han deri skildras som en samvetslös äfventyrare, för hvilken det borgerliga kriget var en lycklig spekulation. Cabrera säger deremot, att han offrade hela sin egendom för carlistsaken. Tråin RAIÖ: maddalaa 4— — — — ———-—44dL— ss657.m 707765o7