Göteborgsposten – 7 september 1874, sida 1

lemnade henne, lemnade jag henne för alltid. Jag har passerat strömmen och brännt upp bryggan efter mig: Det gifves ingen återvändo. Han drog ett långt andedrag af lättnad. — Hvad miss Windsor beträffar, tänkte han vidare, så hvad gör det, om jag ej tycker om henne? Detta giftermål blir ju ändock ingenting annat än ett giftermål af beräkning. Octavia är af god börd och en rik arftagerska. Jag skall aldrig behöfva blygas för att erkänna henne; Om earlen någonsin ändrar beslut i fråga om att göra mig till sin arfvinge, såsom det är ganska möjligt att han gör, skall jag likväl vara herre till Cragthorpe. Detta hastiga giftermål omöjliggör allt hved giftermålskontrakt heter. Det är en punkt, som jag naturligtvis tog i betraktande, men som Octavia ej tänkt på. Hon kan nu ej undanhålla sina penningar från mig, såsom det skulle ha skett, ifall bröllopet blifvit uppskjutet och allt behandladt med vederbörliga former och ceremonier. Vi skola uppträda på ett fashionabelt sätt. Jag skall ha min klubb, mitt jagtslott i Högländerna och min yacht. Hon skall ha sitt ekipage, sina promenader i parken, sitt Cragthorpe, sina tusen i räntor, och vi skola ej gräla. Göra vi det, skall jog lära henne, att jag är husbonde. Flickan måste vara galen af kärlek till mig, då hon ingår på ett sådant giftermål. Jag har alltid varit beundrad af qvinnor, tillade han med ett sjolfbelåtet småleende. Midt under hans sjelf belåtenhet vaknade en farhåga, som han aldrig förr haft. — Det är en förskräcklig risk, mumlade han i det han såg sig bakom, liksom om han kännt blicken af fiendtliga ögon riktad på sig, en gruflig risk. Om det någonsin skulle bli upptäckt! Detta endra giftermål, under det Beryl lefver, är i lagens ögon ingenting mer eller mindre än ett brott. Lagen skulle kalla det. — tvogifte. z Han ryste och blef blekare.