Göteborgsposten – 5 september 1874, sida 1

Article Image
ägga ner dem 1 en ålunupplosuiub 101 eu len riska öfver vintern; men nu anbefalles som ett kroat medel att förvara dem i en blandning af fin, orr sand, uppblandad med en lika stor del träaska. N:o 2. Ärtskidors-extrakt såsom soppkrydda. Då husmödrar bortkasta de från ärterna befride skidorna såsom obegagnelige så beröfva de sig lerigenom en förträfflig och illig soppkrydda för le årstider, då det är brist på färska grönsaker. Om nan nemligen utkokar ärtskidorna med vatten, hvarill man tillsatt något litet kolsyradt natron, silar itkoket genom en duk och med tillsats af något ocker inkokar detta, tills det blir helt tjockt; så erjller man ett extrakt, som obegränsad tid häller ig utan att mögla och hvaraf en tesked, blandad i y tallrik köttsoppa, är nog att gifva den senare en smak af friska äriskidor. Åt alla dem som äro hemsökta at de besvärligaste bland alla gäster: möss, vilja vi tckommondera en metod — långsam men säker — som nyligen praktiserats af en man i Throndhjem. Han försedde sig nemligen med on käpp, hvari han bundit on stark snodd och ändan på denna en grot fiskkrok, försedd med ett stycke stekt fläsk till lockbete. Derpå sänkte han sin nyuppfunna ref försigtigt ner ; råttbålet och satte sig beskedligt på en stol bredvid för att afvakta hvad som komma skulle. Efter en liten stund känner ban en ryckning på svöret och hör ett klagande pip, hastigt drager han upp snöret och se, ur hålet drages en stor på kroken fastnad, sprattlande och skrikande råtta. Det förtäljes ej huru länge vår man höll ut med sitt fiske. Kanske sitter han der och metar ännu! Se der ett rättnöje, åt hvilket äfven den mest bildade utan fruktan för klander bör kunna hänge sig. Klander och beröm vexla här i verlden och ingenting är så ostadigt som tolkgunsten. Den eom i dag bäres på händerna, trampas i morgon med samma ifver under fötterna. Derföre torde det hända, att solen ej bergate många gånger, innan en man, som nu står högt i ropet för en af honom utförd bedrift, skall se den ärans gloria, som nu omger honom, förblekna, märka en storm af ovilja växa upp och urladda sig öfver hans hufvud, i stället för de lofsånger, som nu från liktänkta, högsinta medmenniskors läppar höjes till hans ära! Vi mena den sällspordt egennyttige man, som genomdritvit den senaste prisförhöjningen å den näst. vattnet oskyldigaste dryck, som står oss alla, fattiga och rika; till bud och om hvilken följande oss nyligen tillsända uppmaninge hufvudsakligast handlar: Sändebud till Herrar jordbrukare på Hisingen! Enär en Pris-Tacksägelseoch Åreminnnessörening häller på att bilda sig i närmast Göteborg belägna socknar med uppgift att i ord och handling uttrycka jordbrukarnes erkänsla och tacksamhet för — — —), som åter lagt sin kända oegennytta i dagen samt med sin outtröttliga ihärdighet genomdrifvit den för oss — för hela landets modernäring: jordbruket — och således för hela Svenska folket så ytterst välgörande åtgärden att mjölkpriset i Göteborg hädanefter blifvit faststäldt till 50 öre pr kanna för söt och 30 öre pr kanna skummad vara; alltså få medlemmar i nämde förening härmed vända sig till Eder, I upplyste, förståndige och välvillige jordbrukare på Hisingen samt uppmana Eder, att med oss deltaga i subskription till en hedersgåfva åt denne vår ädle och oegennyttige välgörare. För detta ändamål torde ett möte med första blifva utlyst på — —) gästgifvaregård, hvarest af oss utsedde deputerade då vilja möta, för att med Eder äryftaplan och sätt för frågans definitiva lösning. Med kännedom om den välvilja och den frikostighet, hvilka utmärka, genomträånga och lifva hvarje Hisingsbo, förutsätta vi, att I med nöje skolen för det vackra ändamålet afstå värdet af t. ex. en kanna mjölk pr ko, då vi äro villiga till samma uppoffring. Beräknas nu, att härigenom värdet för 15,000 knr mjölk (söt!) skulle inflyta, hade vi den nätta summan af 7500 kronor att vinka på. Härför bör kunna anskaffas en i drifvet silfver utförd inuti förgyld pjes af den för — — — mest smakliga och honom mest värdiga formen. Huruvida den skulle öfverlemnas fyld och försedd med lämplig inskrift, det kunna vi ju vid ett blifvande möte gemensamt dryfta. Medlemmar af föreningen för Pris-Tacksägelseoch Areminnen. Det är som man finner landtwannaintrosset, som äfven här drifver sitt spel, till glädje för somliga men till sorg och grämelse för alla icke ko-egande men gerna mjölkdrickande individer och de stackars nykterdansare, hvilka numera se allt hopp försvinna om att uppstiga till rang och heder af Ågödkalfvar. En gödkelf af ädlaste blod var för någon tid sedan ute för den dubbla turen att först och främst få de sig om i verlden och för det andra, åtminstone tills vidare och på obestämd tid undslippa dödens lie, för honom skimrande i form af en hemskt blixtrande, skarpslipad slagtareknif. Ombord på fregatten Jylland, som förde kung Kristian IX af Daomark till Island, befann sig nemligen en präktig gödkalf, som var bestämd att slagtas för det kungliga bordet, så fort det medförda förrådet färskt kött blifvit upprymdt. På resan till Island undslapp emellertid vår fyrbente turist lyckligen sitt öde och på hemresan, då prinsessan Alexandra medföljde från England, visste han så listigt ställa sig in hos den godhjertade furstinnan, att denna beslöt att hans unga lil skulle sparas. Den lycklige kaltven fick alltså vid återkomsten till Köpeohamn — om i prinsessans eget följe förmäler ej historien — 2 2 — —AD—— QL— O-—12 D ao JO Å F bege sig ut till det vackra lustslottet Berns3 torf, der han fortfarande skall gödas, så länge prinsessen vistas der, hvarpå han skall föra till England tör att vidare uppfostras och slut t ligen högtidligen installeras bland prinsens a j Wales vidt berömda boskapshjordar. r Men till slut skall han väl ändå ickt f. undgå sitt öde: att förvandlas i saftiga roask t beef ar, sådane som endast serveras i old England tt Den som vant sig vil rostbiff och anna . krastig föda, afråda vi på det b-eämdaste at bosätta sig i Kina eller tillråda hönom åtmin t, stone att fly det kinesiska köketsom pester gå Se här ett bevis hvarföro: En österrikisk tullembetsman i Kina ha lemnat ep beskrifning på ett gästabud hos ö

5 september 1874, sida 1

Thumbnail